Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ölet var, såsom man här och annorstädes finner, en mycket
omtyckt dryck hos våra fäder; och man tyckes då haft verkligt
godt öl äfven i Sverige. Rosenfelt har också diktat en Hynmits
eller Låfsång Cereris, hvilken likväl är mindre dityrambisk än
beskrifvande, ehuru den icke saknar fyndiga och qvicka vändningar.
Ceres prisas såsom den der först lärt menniskan att brygga öl,
hvilket hou, enligt skalden, sjelf uppfunnit, när hon vid det ifriga
sökandet efter* sin dotter kände sig mäkta törstig och då hittade
på att koka “korn och wattcn med tillika". I gudarnes lag hade
väl Baechus vunnit priset, sedan de af en kanna vin “fått en lagom
hyra“; men han kan i verkligheten “ueplig törsten öda“, under det
att “Man har bå’ maat. och drijck, o Moder, af din gröda“.
Likväl måtte gudarnes votum gått Ceres “hårt i magen“, hvarför hon
svor “een sådan orät dom at kasta kull igen“; så drog hon till
norden, “där Bacchus intet rår“, och lärde dess qvinnor, “som
intet gierna see at mannen lijder törst“, brygga mustigt öl.
Derfor “när man rusa will, så måst öhlkannor in“, deraf kommer
fästningsöl, barnsöl, hemkomstöl och graföl: “Ded synes Soolklart
då ... at man i alla lag med öhlet blifwa will“. Och öl finnes af
många slag, “Finsk Luhra, Refwelsk öhl“, Stockholms dubbelbier och
“wår skiöna Smålands mälska1’1), mot hvilket det tyska ölet nu är
“nästan i föracht“. — När nu detta Ceres’ verk kom till
Proser-pinas kunskap, ville hon göra ett sig värdigt “tijdsfördrijf med
öhlet", och så införde hon tobaken, som satte kronan på verket: “Då
smakar öhlet wähl, då drickes med behag, När som en pijp tobaak
får rökas i ett laag“.
I den sedelärande rigtningen har Rosenfelt skrifvit några
längre liknelser eller “fabler“, såsom Hanselli benämner dem. De
äro märkliga såsom ett bland de första spår vi ega till denna sedan
så omtyckta diktning, men på det hela temligen matta och
uppenbara sällan förfrns skämtsamma natur, utom möjligen den
sista Non verbis sed herbis1 2), som dock är något utdragen.
1) Denna dryck omtalas äfven hos Stiernhielm. I Rosenfelts
Lof-dicht öfwer Stockholms stad berömmes också det svenska ölet och
sär-skildt Stockholms “dubbel-öhl‘\
2) Förekommer anonymt i Sahlstedts Samlingar och i Nord. hs. bd. 1141.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
