Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anders
Rydelius.
Solen trädde in i Jungfrun1). Den
Dionysius den 13 Aug.
sist nämnda börjar:
Phoebus effter åhrlig wahna
Nyss i Jungfru Camren gick
att med sitt exempel mana
wärden till ett lijka skick.
Säger: Stakkars folck, som Eder
föda måst’ i slääp och swett,
Hwijla nu Ehr trötta leeder
Hwern kan plågas alt för ett?
Samma väg som Rudeen, från universitetet till biskopsstolen,
vandrade Anders Rydelius2), den store tänkaren, hvilken också
sysslade med vittra lekar. Hans svenska dikter3), hvilka först 1808
af Fr. Braune utgifvits samlade, äro föga kända och ega i
jem-förelse med hans öfriga verk underordnadt värde. Likväl sakna de
icke sin betydelse, bl. a. derför att de varit poetiska mönster för
den unge Olof Dalin; äfven såsom prof på sin tids diktning och
smak äro de märkliga. Nästan alla tillfällighetsstycken, utmärka
de sig för en redighet i tanken, som man kunde vänta af en filosof,
för en sann religiös och fosterländsk värme samt en ganska
god formbehandling. Utom den fordom särdeles omtyckta dikten
“Öfwer Emerentia Retzia“, som har en för tiden ovanlig
daktylisk meter, men i hvilken förf. dock stundom faller ned i platt-
0 Dylika uppslag till bröllopsqväden förekomma äfven hos v.
Brobergen.
2) F. i Linköping 1671, stud. i Upsala, gaf från år 1699 enskild
undervisning i Lund, professor derst. 1710, domprost 1730, biskop 1734,
f 1738. Han eger särskildt den förtjensten att åt oss först hafva sökt
bilda ett filosofiskt-vetenskapligt språk, i det han, på Carl XII:s
uppmaning, författade sina “Förnufts-Öfningar“ på svenska. — I “Anders
Rydelii Poémata“, en nästan fullständig samling i L. B. hs. med
beteckningen W. 4:o 12, har “per errorem“ influtit en Brudskrifft ’6fuser en
ung Dräng om 16 åhr och en Änkia om 80 åhr, hvilken säges “intet
vara af Hr Prof. Rydelius“; den största betänklighet, som i denna skrift
framkastas mot giftermål mellan personer af så olika ålder, tyckes vara,
att, om dertill “alla skulle rasa, så skull’ wähl fattas folck, att kunna
Ryssen basa,... att wij kund Preutzeu få etc.“ Förf. synes hafva varit
af samma åsigt som Runius, att äktenskapets väsentligaste uppgift var att
skaffa rekryter till krigshären, en tanke, som vi i något förändrad form
strax skola finna äfven hos fru Brenner.
8) Hans latinska dikter, hvilka anses stå högt, hafva af Lidén 1778
utgifvits.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
