- Project Runeberg -  Folkdiktning, visor, sägner, sagor, gåtor, ordspråk, ringdansar, lekar och barnvisor /
85

(1880) [MARC] Author: Eva Wigström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

jernbantåget, lättare narras af uppgiften, att han vill köpa
eller sälja något, än då han i den nymålade vagnen, med
nytt seldon på «stathästarne» och åtföljd af den välbekante
talmannen, körde in på den gård, der den utvalda bodde.
Det är knappt tretio år sedan, att sönerne af en
«Kulla-man*» drogo på friarefärd, med det föregifna ärendet att
köpa — grisar; men de fingo återvända med oförrättadt
ärende. Här torde väl ännu lefva de skånska bondhustrur,
som aldrig från sin mans läppar hört ett ord om hans
kärlek, fastän alla hans handlingar, hela hans lif vittnat
derom. Och äfven då, som tyvärr ofta hände, att
giftermålen afslötos af föräldrarne, mot barnets vilja och
samtycke, gaf denna sorg sig sällan luft i ord sedan saken
var afgjord. Af den starka pligtkänslan föddes ej sällan
en varm böjelse, som visade sig i ett fromt och godt
husligt lif. Svagare själar dukade dock stundom under
vid försöket att inom sig sjelf bära hvaije smärta: i glaset
söktes då den tröst, som det var dem förmenadt att söka
hos menniskor. Äktenskaplig otrohet förekom sällan, och
der dylikt förspordes, fäldes en sträng dom öfver de
brottsliga.

I den tid, då Tufve Jönsson var i sin fulla
mandoms-styrka, plägade herregodsens tjenare och folk husera efter
behag i frälseböndernas hem, och i synnerhet voro tjenarne
från Wrams Gunnarstorp och detta gods underlydande
illa beryktade för deras våldgästande hos de af Kulla
Gun-narstorps frälsebönder, hvilka bodde nära de vägar, på
hvilka «vramlingarne» i godsets ärender färdades. I
synnerhet plägade de våldgästa frälsebönderna i AUerum,
Ödåkra och flera närliggande gårdar. Tufve var man för
att värna sitt hem mot objudna gäster, så sägnen
ingenting förmäler om något försök af vramlingarne att
våldgästa Dufvestubbe. Men en kväll såg Tufve, att vramlingar
med hästar och vagnar höllo utanför Östergård, ett
hemman , som ej ligger så långt från Dufvestubbe. Han tog
då med sig sin dräng, en handfast karl äfven han, fast
husbonden vida underlägsen i styrka. Då dessa två kommo

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:24:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wefolkdikt/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free