- Project Runeberg -  Folkdiktning, visor, sägner, sagor, gåtor, ordspråk, ringdansar, lekar och barnvisor /
120

(1880) [MARC] Author: Eva Wigström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

julbordet. Der finnes också de, som springa tre gånger rätt och
tre gånger afvigt (från höger till venster, från venster till
höger) rundt omkring huset julafton eller nyårsafton och
titta in genom fönstret. Vid sista hvarfvet blir den
tillkommande synlig; han sitter på hennes plats vid bordet.
Men då gäller det, att som en pil fara in i stugan, annars
råkar man illa ut.

Det hände en gång en flicka, som företog den konsten,
att just som hon ryckte upp dörren för att springa in,
kom der en pennknif farande förbi henne. Flickan gömde
knifven mycket väl i sin kistlåda. Någon tid derefter blef
hon gift, och hon glömde knifven, ty hon hade i brådskan
ej sett rigtigt på den man, som nyårsafton suttit på hennes
plats, så hon påmindes aldrig om sin syn derigenom, att
hon i denne igenkände sin man. Så var allt godt och
väl ända tills hon fått sitt första barn. Då hände sig,
medan hon låg till sängs, att hon bad mannen hemta
henne någon sak, hvad det nu var, ur hennes kistlåda.
Der fann han då pennknifven. Han tog den, kom fram
till hustrun vid sängen och sade: «Var det då du, som
så pinade mig! Den nyårskväll jag förlorade denna
pennknif led jag alla helvetets kval.» — Och dermed ristade
han med knifven upp hustrun allt ifrån hakan, djupt ned
i bröstet, så hon dog i samma stund.

En annan sådan konst kan göras midsommarsafton,
men många töra väl ej våga sig på att bruka den. Den
består deri, att helt naken springa tre hvarf kring brunnen
sedan solen gått ned. Det berättas om en tjenstflicka, som
med sin husmors samtycke försökte denna konst en
midsommarsafton, att hon redan vid andra hvarfvet kring
brunnen mötte husbonden. Förskräckt for hon in till
husmodern och förebrådde henne gråtande, att hon ej
hållit sitt löfte, utan sändt husbonden ut att skrämma
henne. Husmodern satt helt tyst och hörde på, ty hon
visste, att hennes man låg och sof i sängen, och hon
förstod nog, hvad den syn pigan sett vid brunnen betydde
för dem alla tre; derför bad hon pigan blifva god mot

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:24:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wefolkdikt/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free