Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Somliga nedgräfda skatter vaktas af en drake, som
har en hvit orm till sin utskickade. Den hvite ormen
går alltid på stjerten, då han ser menniskor, och när
menniskor se honom, veta de, att draken och skatten
finnes i närheten. Då min farbror var barn, såg han en
dag en hvit orm slingra sig kring ett träd. Han kom
hem och berättade detta för farfar. «Barn och fjantar»,
sade då den gamle, «ha alltid lycka att se det, som ej
förståndigt folk får skåda! Hade du haft vett att kasta
stål, om så ej mer än en synål, på ormen, så kunde du
tagit skatten; nu är det troligen för sent.» Så var det
äfven, ty fastän de genast gingo till trädet, syntes der då
ingenting ovanligt.
Det är dock mera vanligt, att skatter vaktas af
kolsvarta skrockhönor. En sådan visade sig för några år
sedan midt på ljusa dagen på backen ofvanför
Helsingborgs kyrkogård. Jag känner flera personer, som sett
denna höna; under den sista tid hon visade sig, gick hon
alltid i en och samma fåra och plockade. — Man kan ej
tala högt om sådant, som ej kan bevisas; men nog känner
man den, som tog skatten; stor välsignelse blef der ej
med den. Hönan syntes naturligtvis aldrig mera. Det
har sina svårigheter att taga sådant jordagods, ty många
förvillande syner visa sig; men kan man få en fruktsam
kvinna att vara med, så tager hon med lätthet skatten.
Skrockhönan, liksom äfven draken, vaktar skatten derför,
att då denne nedgräfdes, lades en lefvande höna eller orm
på kitteln, kistan eller krukan, som innehåller godset.
I Össjö hallar ligger hele danska krigskassan, som der
förvaras i tre stora kistor, hoplänkade med en guldkedja.
De bevakas af en eldsprutande drake, som dock tros vara
den mans ande, som här gömde skatten. Min mor såg
en gång denne drake flyga från hallarne; eldgnistorna
flögo omkring honom. Kunde man bara komma till att
se kistorna och så vara rådig nog att kasta tre slags stål
på dem, så fick draken ingen magt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
