Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hade hon tagit honom i famn, så hade hon förlorat sitt
förstånd.
Der var också godt om lycktemän på den orten,
men det är ej annat än gamla orättvisa landtmätare, som
springa och flytta råmärken. De kunna lätt före en vilse,
om man ej har förstånd att se under sin högra armbåge.
Förvetet folk fans der också, sådana, som ville veta
på förhand, hvad som skulle ske. Der funnos de, som
hade sprungit två gånger rätt och en gång afvigt kring
kyrkan julnatten, sedan kunde de se, hvem som skulle dö
nästa år. De fingo, förstås, ej vara rädda af sig, ty på
kyrkogårdarne kunna underliga ting ske. Jag vet en
kyrkogård, der mellan två grafvar en gångstig fans, på
hvilken aldrig ett grässtrå kunde växa. I de två grafvarne
lågo två menniskor, som varit bittra ovänner. — Slutligen
gick presten en natt ut till dessa grafvar; sedan växte
der gräs på gångstigen.
Alla slags konster, som göres för att undgå det öde,
som är menniskan pålagdt, vållar bara värre ofärd.
Man känner ju, hur det gick icke allenast för den
flickan, som svor att ej gifta sig, emedan hon var rädd
för att få barn, utan äfven hvad som hände den, som
sedan hon blef gift, lagade så, att hon inga barn skulle
få. Det är så allmänt bekant, att jag gerna kan berätta
allt i hop.
Det gick nemligen så för henne, som svurit att aldrig
gifta sig, att hon, då hon hunnit öfver ungdomsåren,
hvarje natt fick besök af fem små barn, hvilka kommo
fram till henne, spottade på henne och sade; «Tvi dej,
du kunde varit vår mor, om du velat!» Slutligen måste
hon, i sin ångest, spörja presten om råd för att bli kvitt
dessa besök. Han sade henne, att hon skulle taga ett ris
i sin hand och en midnattstund gå in i kyrkan och ställa
sig mellan altaret och dopfunten. Då skulle hon åter få
se de fem barnen, men då de nu ville spotta på henne,
skulle hon ge dem hvar sitt slag af riset och säga: «Jag
risar mina barn och jag agar mina barn!» Hon följde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
