Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af gossens skjortor. Dessa plagg hade gumman läst,
spottat och korsat öfver samt dragit dem mellan sina
händer. Derefter hade hon befalt honom, att ej låta dem
komma i beröring med luften; sjelf fick mannen ej se sig
tillbaka och ej tala med någon. Denna sista föreskrift
kunde han af vissa orsaker omöjligen hålla.
I kullasocknarne går en sägen, som blifvit diktad i nyare
tider och tros af mången, fastän den handlar om en man,
som försvor sig till den Onde. När denne man var tjugoett
år, var han så fattig, att der gjordes utmätning hos honom;
och då det var i den tiden, då äfven gångkläderna kunde
säljas från den skuldsatte, så uppropades vid auktionen
äfven hans helgedagströja, som hade en tät rad
silfver-knappar. Hans bror ropade in tröjan och gaf honom den
på stället; men då läto fordringsegarne ännu en gång
sälja tröjan, så att brodern, som för andra gången köpte
den, nu blott gaf honom tröjan till låns, som det skulle
heta. Samme man, som var så fattig då, egde vid fyrtio
års ålder ett par gårdar, kvarn och stora kapitaler.
Allmänna tron var den, att detta ej kunnat ske utan hjelp af
Hin. Mannen hade också något hemskt i hela sitt väsen,
stark var han, springa kunde han i kapp med en häst,
fast han hade en hästfot; men han kunde ej stanna, utan
han kom till att ränna emot något; detta kom sig dock
bara af klumpfoten. Alla hade en viss räddsla för mannen,
och ingen vågade göra honom emot.
Emellertid var kontraktet med Hin ute och han
kom för att hemta mannen. Denne var för tillfället i
Helsingborg, men ett par slagtare, som hade affärer med
mannen, sutto och väntade honom i hans hem. De hade
nog sett, att der under bordet satt en svart hund med
glödande ögon och gap, men de låtsade ej derom, då de
ej hade med honom att göra. Ändtligen kom mannen
hem, men då han såg hunden, befalde han slagtarne gå
ut; han ville vara ensam en stund. Då gälde det för
mannen att förmå den Onde att förlänga kontraktet; men
om nu detta skett en gång förut, eller hvad orsaken kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
