- Project Runeberg -  Folkdiktning, visor, sägner, sagor, gåtor, ordspråk, ringdansar, lekar och barnvisor /
225

(1880) [MARC] Author: Eva Wigström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gamla penningar. Hon slängde dem i drickeskrukan, som
stod på tvärbänken vid dörren, och for ut, för att hemta
flera sådana spånor, men nu voro de försvunna. Liknande
sägner kan man få höra på nästan alla orter.

Jag hörde äfven af samma berättare, att på hans fars
egor fans en fälad och på den en hög, som kallades
Griskers hög. Om den sades, i hans ungdom, allmänt i
orten, att den hvarje julafton stäldes på guldstöttor af
småtroll, som då dansade derunder. Det förtäljdes äfven,
att desse små pyslingar kommit in i de närliggande
gårdarne och lånat öl eller bröd.

Det hade händt min sagesmans far, att han en
julafton, sedan ljusen voro tända, hade fått lust att gå ut
och se, om Griskers hög stod på guldstöttor. Han gick,
men väl utkommen genom den af gårdens portar, som
vette åt högen, var det som om en förfärlig storm fattade
i honom; han måtte springa, utan att vilja det och utan
att kunna stanna. Han bad alla de böner han kunde
minnas, och då kom han fram till en grindstolpe, i hvilken
han af alla krafter höll sig fast, medan han bad Gud om
hjelp. Då kände han sig liksom befriad från den
tvingande magten, och han kunde gå hem. Hans son menade
dock nu, när han omtalade händelsen, att det ju dock
lika väl kunnat vara försynen, som ville förhindra honom
att se trollen, som att det varit dessa, hvilka velat straffa
mannens nyfikenhet. Denna hög ligger i Bjäre härad, icke
långt från Hallandsås.

I denna trakt brukade befolkningen i den tiden då
denna tilldragelse egde rum, alltså för 40 à 50 år sedan,
sätta stål i sina dörrar hvarje julafton; det skulle skydda
mot onda magter. Husmödrarna offrade på de tre stora
högtidskvällarne till husets gode vätter genom att lägga
litet af högtidsmaten i en vrå vid ugnen. Vätterna
skyddade husfreden, och derför ville alla, att de skulle bo i
hemmen. I stallet brukade många bönder hafva en död
skata hängande öfver hvarje häst. Då en ko hade kalfvat,
aktades noga, att ej något af efterbörden kom under bar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:24:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wefolkdikt/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free