- Project Runeberg -  Peter Wieselgren : En lefnadsteckning /
43

(1900) [MARC] Author: Sigfrid Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gymnasieminnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

religiös synpunkt, oaktadt jag fäktat för den världsliga
lagstiftningens fria händer i målet, efter såsom den anses
nödigt att för statens säkerhet ordna det ärendet. Jag såg i
Elias Lilja omvändelsens härligaste frukter och fann näst
Sandell, ingen, som kände kristendomens kraft lifligare än
han bland dem jag då träffade i Växiö: en person som
blott en gång varit full och då mördat den han mest älskade
på jorden. Den dag den dåmera i Gud stille och
under-gifne mannen fördes ut till afrättsplatsen — från sina
värnlösa barn, söijde jag djupt och förbannade brännvinet in
toto et tanto. Han ville varna andra från denna dryck,
och jag hade låtit hos Rask trycka en varningssång, som
han utdelade på afrättsplatsen. Hans koncept var visst
ändradt och förbättradt af mig, men troligen hade han själf
skrifvit en strof, som var ungefär:

Ja bränvin är en Belials bäck,

Där man till afgrund seglar;

om jag än hulpit metern och rimmen här och där. Men
märkligt var, att jag ej hos någon, mer än hos den arme
Lilja, fann sympati i min antipati mot brännvinet, äfven då
man ej själf nyttjade det. Tiden var ännu icke kommen.

Jag har angifvit begynnelsen af ett nytt skede i mitt
inre lif och bör kanske sprida något ljus öfver min
föregående ställning.

Man lär väl ej anse själfva min naturdaning ägnad att
bilda mig till ra tion alist; dock var äfven ett filosofiskt
element lagdt i deglen af min skapare, hvarför jag gärna läst
filosofiska skrifter med prägel af snille, och tidigt måste
spekulera öfver ämnen, för hvilka hvaije tids filosofer bryta
lans. Redan före 1811 var rymdens ändlighet eller
oändlighet ämne för mina vaknatts-begrundningar och jag ville
därom tala med både far och bror. Min far talade en lång
stund med mig och medgaf svårigheterna antingen man
antog att örnen, som i millioner år kunnat sträcka sin flykt
rätt uppåt, till slut fann en gräns eller att han icke fann

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:40:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wieselgren/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free