Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gymnasieminnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
puterades med lika gravitet, oaktadt blott ynglingar
därvid närvoro. Dock skedde detta ej ofta. Vi skrefvo bref
till hvarandra på latinsk vers, och de abiturienter, som ej
predikade, skrefvo latinska orationer. Då vi aflade våra.
af skedsuppvaktningar hos biskop och lärare, hvar vid jag^
föreslog att vi ock skulle aflägga vår tacksägelse hos
skolans rektor, Professor Lundelius, hvilken förra abiturenterna
besökt för att säga ohöfligheter, hvilket vi i allo ogillade
>-så mottogos vi och affärdades med en kärlek ända till
rörelse. En dylik såg jag då för första gång hos den lugne
och harmoniske biskop Mörner. Hjärtligast talade den gamle
Nordstedt.
Jag har glömt nämna ett ord om domprosten dr
La-mér, Sjögrens efterträdare. Han var ej okunnig i
bota-nik och filosofi, men utmärktast för sin praktiska
riktning. Hans undervisning till min första nattvardsgång
verkade ej få goda intryck, som lifligt erforos under en lifsfara.
på Salen, dagen före nattvardsgången då jag från hemmet
under pingstferierna begaf mig pingstafton till Växiö. Ty
då den ena åran brast och den andra tappades, när den
brutna. skulle intagas i båten, räddades jag från att af
svallvågorna kastas mot hvalfpelarna under en bro, endast
genom att kasta mig ut i vattnet, hänga mig på
båtstammen och därigenom försvaga stöten; båten fick därvid en
annan riktning, så att jag kunde gunga både honom ocli
en liten kusin som var med mig, en son af Jonas Åkesson
i Alfvesta, i land. Också det lärde jag under Lamérs
undervisning, att jag aldrig skulle lära snusa. Ty när
snuspärlan i sin »banade väg» började nalkas läppen, drog
hon till sig alla nattvardsbarnens uppmärksamhet; när hon
föll på underläppen och gubben skulle framtaga näsduken „
därvid han ofta tappade katekesen, väcktes alltid ett löje,
som väl undertrycktes men som ändå afledde tanken och
störde stämningen. Då tänkte jag: det oskyldigaste kaa
bli till nästans skada; intet skall taga mig fången, och ur
denna tanke framgick min abstinens af tobak i alla former
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
