Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I hufvudstaden och vid Fyris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
värma, emot hvilken W. så mycket mindre kuride stålsätta
sig, som han ju väl visste, huru dyrt det Bolméerska
partiet i Lund skulle, i händelse af dess nederlag, låta honom
få betala sin seger.
För Håkansson gällde det nu att öfvertänka huru han,
utan att såra kanslern, skulle kunna till denne frambära
detta nya nej. Han beslöt att taga frågan så, som hade det
i själfva verket blott varit dennes önskan att, innan han
lämnade kansleriatet, kunna säkrare vid akademien fästa
docenten Wieselgren; och då ästetiska adjunkturen stått ledig
sedan David Munck af Rosenschöld, Tegnérs efterträdare,
1816 fått Quistofta pastorat, ansåg Håkansson här en
utväg finnas för utförandet af den gamle excellensens
önskemål.
Misslynt öfver W:s »oförstånd», fann sig von
Enge-ström genom hans afböjande svar urståndsatt att, som han
velat, sörja för en lämplig efterträdare till Norberg; men
att Håkanssons sätt att taga saken var det i grunden rätta,
röjde sig snart. »Fastän Wieselgren ingenting vill göra»,
sade En geström, »för att gå mina önskningar till mötes,
vill jag dock göra något för honom»; och han sporde så
Håkansson, om det ej funnes någon ledig adjunktur. Denne
upplyste då, att adjunkturen i ästetik stått ledig i åtta år,
men att den var utan-lönetur, till dess den åter kunde
förenas med vice bibliotekarietjänsten vid
universitetsbiblioteket. »Skrif en fullmakt för Wieselgren på den
adjunkturen!» befallde kanslern; och den 29 maj 1824 utfärdades
sagda fullmakt. När den kom W. tillhanda, väckte den
hans stora förundran på samma gång som hans
tacksamhet; ty den visade ju, denna kanslerns sista ämbetsåtgärd,
huru varmt hans intresse var för den motspänstige
docenten. Då denne för att tacka var på väg till
ministerhotellet å Blasieholmen, var emellertid von Engeström redan
i sin vagn å Arsenalsgatan på väg till Polen; men då han
skulle färdas långsamt, kunde W. nå honom i Lund med
ett exemplar af sina just då färdigtryckta Starkoddssånger,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
