- Project Runeberg -  Peter Wieselgren : En lefnadsteckning /
104

(1900) [MARC] Author: Sigfrid Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I hufvudstaden och vid Fyris

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tvärtemot Pauli förmaning, befatta sig med köpenskap, att
man flyttat viktualievågen från hökarboden till konseljen.
Hade den varit menagerad med ett uns eftertanke, så hade
den varit bra — för en handlande. En stat är dock något
helt annat. Högre principer måste ligga till grund för dess
styrelse.»

Amiral af Wirséns bortgång vållade, att brodern,
statsrådet, blef förmyndare för de föräldralösa barnen, och
därigenom fördes äfven deras informator honom nära. »Jag
fann i honom», skrifver denne, »en rikt utrustad natur. Jämt
anande afund och falskhet var han tystheten
personifierad. Ofta förolämpad af den högre börden men lägre
skickligheten var han stolt mot alla med anspråk. Men
få funnos omkring Carl Johan af reelare värde än han.
Om han sökt penningen såsom ett medel för
själfständig-het eller för penningens egen skull tvistades bland både
hans vänner och fiender. Säkert är, att han ej på ett orätt
sätt tillfredsställde begäret, ur hvad grund det än flöt, och
hade större snille och själsadel än de flesta bland Carl
Johans män. Hans skarpsinnighet genomträngde äfven
obekanta ämnen; sedan han talat en timme med mig om
skillnaden emellan romantiska och klassiska vitterheten,
skref han i sitt inträdestal i svenska akademien en bättre
teckning däraf än jag förmått. Jag har i excellensen De la
Gardies journal funnit anfördt, att jag hade del i det talet.
Det kom sig väl däraf, att han kunnat höra mig yttra
åsikter, hvilka han där igenkände. Men jag ändrade i det
talet icke mer än ett enda ord, epitetet ’oförmögen’ om
Blom.»

* *

*



Det var ett rikt, mångsidigt utvecklande lif, W. dessa
år lefde i hufvudstaden.

I Leopolds hem och vid aftoncirklarna därstädes
sammanträffade han med de kvarlefvande Gustavianer, som väl

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:40:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wieselgren/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free