Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I hufvudstaden och vid Fyris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
afton 1825 eller 1826 hos farbrodern; där brukades inga
julklappar, men deras moster, grefvinnan, hade i kuvert åt
hvart af barnen inlagt en liten penningsumma, hvilken de
skulle få efter eget behag använda. Fråga uppstod,
hvar-till de då skulle använda den. Någon föreslog, att de
skulle gifva penningarne till någon behöfvande; och med
glädje kommo de alla till informatorn, räckte honom sina
kuvert och bådo honom, att han genast ville gå ut och
göra någon lycklig med deras gåfva.
Varm om hjärtat vid deras uppdrag gick han genast
åstad. Han hade i närheten af Adolf Fredriks kyrka ofta
gått förbi ett hus, däri mycken fattigdom tycktes råda; dit
gick han. Han hoppades där finna någon, för hvilken
gåfvan kunde bli till välsignelse. Men vid hans frågor
anade man hans ärende; »gif icke den», hette det, »han
super... icke den, hon lefver liderligt» o. s. v. Så kom
han då ända upp på vinden; där steg han in i ett rum
och fann en äldre man ligga naken under ett trasigt täcke
i en halmbädd. Honom ville han gifva penningarne. »Nej,
gör icke det», bad den gamle; »ögonblicket sedan ni gått,
skall man blott taga dem ifrån mig. Vill ni ge mig
något, så gif mig hvad jag bäst behöfver: en skjorta». Och
W. fann att han talat klokt. Den gamle fick hvad han
önskade; och W. gick därifrån med ett plagg mindre än
hvad han haft vid ditkomsten, men med vissheten om att
hafva gjort den gamle sjuklingen en verklig tjänst.
Under tiden hade han dragit sig till minnes, hurusom
ju långt upp på söder strumpväfvargesällen och
hofbiblio-tekarien Anders Collin, biskopen för »Collinianerna», bodde
i de fattigaste omständigheter, och till honom begaf han
sig för att öfverlämna barnens gåfva. Den gamle, mer än
70-årige mannen blef hjärtligt glad öfver densamma och
erbjöd framlämnaren däraf att, om han ville dricka ur >
vishetsflaskan» och mottaga broderskyssen, få del af de
hemligheter, den gamle bevarade. W. ville hällre vara utan
hemligheterna. Men sedan gubben själf druckit ur den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
