Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I Herdetjället
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ju främlingar icke alltid underläto att beskrifva hvad som
vid undfägnaden förefallit dem märkvärdigt. »Nu falder
Hsevnen mig ind!» skref den danske diktaren St. St.
Bli-cher i sin »Sommerreise i Sv err ig» 1836, på tal om sin
vistelse i Vesterstad. »Man faaer i Sverrig ovenpaa
Aftens-maden en Ret, hvis Navn jeg ikke kan huske og ikke
vilde huske, om jeg end kunde. Det er Melk, varmet i
en Pande med nogen Syre i, men som dog ikke oster den.
Samme skaffede mig i Lund en sovnlos Nat». Här mötte
den honom på nytt — men nu var han ej blott för egen
del på sin vakt utan gick till strids för beviset att denna
rätt, ölosten, »var aldeles usund, ja, en reen Gift for
Ma-ven». Med lika förskräckelse, om än utan samma dess
offentliggörande bar etatsrådet Chr. Molbech bekantskapen
med den skånska gröten, af hvilken han en hel natt
igenom ansåg sitt lif hotadt. Den unga husfrun mottog
sedermera danska gäster med en viss oro, ehuru hon medgaf,
att icke alla sådana voro lika svåra som de nämda. Doktor
Rudelbach och prosten Edvard Mau utgjorde kära undantag.
»Jeg saa i Vesterstad», skref 1843 den sistnämnde, »et
lykke-ligt ^3Sgtepar vandrende i Herrens Frygt, omringet af glade og
venlige Börn, der opvoxe som Olieqviste omkring deres Bord.
Jeg fandt der Bestyrkelse for min Tro, Naering for mit
aande-lige Lif; og jeg erfarede paa ny, at Herrens Folk, skiöndt
fremmede og foragtede i Verden, dog udgiöre een Slaegt,
sammenknyttet ved Troens og Kiaerlighedens Baand, hvor
som helds t de end ere adspredte paa denne Jord».
Norrmannen Andreas Hauge, engelsmannen Charles Bohm och
tysken Friedrich Liebetrut hörde ock till gärna ihågkomna
utländska gäster. Liebetrut skref sedan i Hengstenbergs
Evangelische Kirchen-Zeitung (jan.—mars 1844) en
vidlyftig redogörelse »Zur Charakteristik der Schwedischen
Kirche», hvari han bland annat beskref sin vistelse i
Vesterstad, därvid, alldeles som förut Hammerich, skildrande
en söndagsgudstjänst, den han öfvervarit. Assar Lindeblad,
W:s vän sedan tiden i Lund och nu kyrkoherde i Öved,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
