Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nykterhetsreformatorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i kyrka, sockenstuga, skolhus eller annan under dess
äm-betsvård stående lokal. Finnes annan lägenhet inom
socknen för sammankomster tjänligare, inhemtas därjämte till
densammas begagnande vederbörandes bifall.
2:0 Underrättelse om sammankomsten skall tidigt
förut meddelas vederbörande polismyndighet, hvilken det
åligger att därvid vära tillstädes.
3:0 Yppas oordning vid slik sammankomst, äger
kyrkoherde eller den å hans vägnar närvarande är, anbefalla
den tillstädesvarande polistjänstemannen att folksamlingen
upplösa.
Det är väl icke utan, att man ännu studsar vid’
in-hemtandet af denna »redaktion» af det ifrågavarande
förslaget. Skulle den hafva godkänts, hade därmed svenska
nykterhetsrörelsens vara eller icke vara berott af n
kyrko-herdarne i landet; och då flertalet af desse ställt sig
ganska afvogt emot eller främmande för rörelsen, var det
lätt att beräkna hurudan utgången skulle blifvit. Såsom
»obefogade eller oskicklige personer» borde väl knappast
de prästerliga nitälskarne kunnat anses; men hur skulle
det gått med de öfrige? Händelsen i Glimåkra visade ju,
att en kyrkoherde kunde anse en annan sådan både
obefogad • och oskicklig; och då W:s sträfvan gick ut på
att få själfva folket aktivt med i rörelsen, hvadan han på
sina möten lät bönder, handtverkare, skolmästare uppträda
och tala, ehuru det skedde, såsom han själf medgifver,
»emot allas råd», förstår man ju utan svårighet, att denna
icke blott för nykterhetsrörelsens framgång utan för folkets
hela utveckling så viktiga arbetsmetod skulle genom en
författning af sagda lydelse blifvit fullständigt tillintetgjord.
I grunden var ju här fråga om svenska folkets
samlings-frihet; att göra den i förevarande fall beroende af
prästerskapets tillstånd, äfven där sammankomsten icke hölles i
någon »under dess ämbetsvård stående lokal», var väl
knappast hvad Svenska Nykterhetssällskapets »gladaste
förhoppningar» kunnat föreställa sig.
Pettr Wieselgren. 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
