Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skriftställaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
delen 1835, §erde delen 1847—48 och femte delen 1849.
Ny Smålands Beskrifning, i tre delar, utkom 1844—1846;
Syd-skandinaviens förstfödslorätt, ett bidrag till kritik af
Skandinaviens urhäfder, utsände han 1846; och i det stora
biografiska verk, som under titeln: »Biografiskt Lexikon
öfver namnkunniga svenska män» från och med år 1836
af Palmblad och Sondén börjat utgifvas i Uppsala, var han
med redan från begynnelsen, ehuru hans flitigaste
deltagande i detta verk daterar sig från den tid, då han lämnat
Vesterstad. Jämte dessa omfattande arbeten, till hvilka de
redan nämda inom nykterhetsområdet ansluta sig, utgaf
han en mängd smärre skrifter, hvilkas förtecknande skulle
upptaga sidor: vidare var han ständig medarbetare i flera
tidskrifter och tidningar, i Svenska Litter atur för eningens
tidning 1833—1838, i Skandia, tidskrift för vetenskap och
konst 1836—1837, i Adlersparres Läsning i blandade
ämnen 1839, i Barfods Brage och Idun 1840, i Palmblads
Läs-ning för bildning och nöje 1847—1848, i Skånska C
orres-pondenten 1832, 1835, 1840—47, i Nykterhetsvännernas
tidning 1837—I&47> i Fosterlandsvännen 1837—38 och i ännu
flere. Tal och predikningar trycker han understundom ock;
bland de senare finner man hans bekanta pastoralpredikan
1835 vid Lunds prästsällskaps första sammanträde i stiftstaden.
Äfven å denna del af hans vidsträckta verksamhetsområde
visar sig således samma rastlösa arbetslust, samma outtröttliga
arbetskraft som han å redan förut berörda fält lagdt i dagen.
Det måste dock vara tydligt att icke allt
skriftställarearbete är af den art, att det kan låta sig på ett
tillfredsställande sätt utföra i en prästgård ute å landsbygden.
Att där företaga sig uppgiften att från böljan skildra
svenska litteraturens historia, måste innebära en orimlighet, där
den uppgiften skulle fattats på det sätt, som man nu anser
såsom den enda riktiga. Men så gjorde icke författaren
till »Sveriges sköna litteratur». Den, som läser den ädla,
stämningsrika tillägnan, med hvilken första delen däraf
in-ledes, förstår det lätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
