Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skriftställaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blifvit hvad de äro, kan man icke anvisa någon ledtråd
mera ägnad att föra till ändamålets vinnande.» Och i den
»bikt inför publiken», med hvilken författaren i arbetets
sista del slutligen afträder från arenan, bekänner han
uppriktigt, att hufvudafsikten med hans verk aldrig var att
»ersätta bokhandelskataloger och bibliografier», utan att
förhindra en kristendomsfiendtlig utveckling af den svenska
bildningen, att bevaka de viktigaste nationaldygdernas
intressen och att anvisa de uppspirande partierna synpunkter,
från hvilka de skulle kunna med aktning bedöma hvarandra.
»Och detta allt», säger han, »kan med Guds kraftiga hjälp
vinnas, om ock en siffra eller bokstaf är på mer än ett
ställe tryckfel eller skriffel, till och med tankefel och
misstag.»
Det gör ett rätt eget intryck att med W:s fråga i sin
tillägnan, om ej ännu lifvet i kyrkan uppfattas såsom »en
sekterism», jämföra Rydqvists påstående om det »i flera delar
sekter iska i andan af W:s bok». Han afgifver härmed en
fullständig verifikation på riktigheten af den gjorda frågan. En
hvar vet, att den strängt renlärige W. aldrig var »sekterisk».
Men det kristliga troslif, som fyllde hans hjärta,
genomströmmade ock hans verk; och för den lärde granskare, som
varseblef det lifvet utan att själf hafva någon erfarenhet
däraf, blef det — »sekterism».
Hvad åter angår den anmärkta svagheten i fråga om
en del smärre detaljer i arbetet, må man väl erinra sig de
inflytelser, hvilka W. såsom ung emottagit af den tid, som
ännu då i viss mån gaf ton. Leopolds qvicka satir
»Lärdomshistorien», dedicerad »till våra stora bokkännare af en
ignorant», uttryckte den uppfattning, han och hans samtida
ägde af dylik detaljkunskap. »Min herre», säger den boksynte
»det är mycket skrifvet i det ämnet, hvarom här tvistas...
Redan år 1665 utkom i Altdorff, Augusti Gottl. Herzmeijeri
Disputator philosophicus, som begynner med att afhandla
nyttan af lärda tvister.» — Huru dömer då denne auktor
därom? — »Min herre, jag har ej själf läst boken, jag vet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
