Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skandinaviska inslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ledamoten, hvars namn uppvägde många andra, och hvars
anslutning borde verka så mycket kraftigare, som hans nyss
upplästa bref visade, att han först efter moget öfvervägande
fattat sitt beslut. Talaren öfvergick därpå till att påvisa
de hinder, som mest legat i vägen för sakens framgång i
Danmark, och anmärkte därvid, hänvändande sig till den
tillstädesvarande verksamme medlemmen af den Norske
Af-holdsforeningen i Kristiania, prof. Welhaven, den olikhet,
som framträder i den danska och norska nationalkaraktären
och som ej varit utan inflytelse äfven på de båda ländernas
nykterhetsrörelse, i det att norska folket vant sig vid att
gifva sig sina lagar själft, under det man i Danmark
väntade på att få dem gifna af sin öfverhet. Men en lag, som
utginge från konungen, vore icke i stånd att förändra
folkets skick och bruk. Den nyare tidens mäktigaste furste,
Napoleon I, hade förgäfves försökt att genom förbud
upp-häfva bruket af kaffe, därmed han afsåg att tillfoga Englands
kolonialhandel ett dödligt sår. Han hade blott mot sig
förbittrat folkstämningen, i all synnerhet kvinnornas, och
därigenom lagt grunden till det hat, för hvilket han
omsider föll. Den lag, som skulle förmå förändra en folksed,
måste utgå från folket själft, från dem, som i folket åtnjöto
aktning och anseende. Sedan erinrade han om att de största
segrar i nyare tiden vunnits genom en ny taktik och nya
strategiska uppfinningar. Så hade Gustaf II Adolf haft
för sina segrar att tacka en ny användning af kavalleriet,
Napoleon I för sina en ny användning af artilleriet. Också
mot brännvinsfienden hade den nyare tiden användt en ny
taktik; denna bestod i att man bildade slutna föreningar,
hvilka gjorde tjänst såsom fasta kolonner vid både angrepp
och försvar. Vidare fann sig talaren böra yttra några ord
angående det bland Danmarks präster hörda påståendet, att
afhållsamhetssaken vore okristlig och särskildt oförenlig
med prästens värdighet. Väl vore det sant, att Guds rike
icke bestode i mat och dryck, och att de bud, som anginge
afhållsamhet från dylikt, kunde synas mindre viktiga. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
