Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I Göteborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sin rätt att inskränka söndagsutskänkningen. År 1862
satte han en agitation i gång för detta ändamål; 8,800
personer, till allra största antalet tillhörande de arbetande
klasserna, undertecknade en petition, däri de begärde helt
förbud för brännvinsutskänkning under sön- och
helge-dagar eller åtminstone dess begränsning därunder till två
eller tre måltidstimmar. I den skrifvelse, hvarmed han
beledsagade petitionen, sökte han ock på det kraftigaste
betona dess befogenhet. »Må Gud, som är de svagas stöd»,
så slöt hans uttalande, »beveka de maktägande att behjärta
dessa varma böner». Men de 136 krögarne voro
näringsidkare, som betalte sin skatt och hade rätt till sin vinst;
de tvingade ju ingen att supa — hvarför skulle man då
straffa dem? Magistraten fann sig ingenting böra göra.
Året därpå trädde emellertid stadsfullmäktig-institutionen i
verksamhet; och det dröjde icke länge, innan frågan i den
på nytt upptogs. Ty då den varmhjärtade och
inflytelserike redaktören för Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning
5. A. Hedlund 1864 föreslagit en undersökning angående
pauperismen inom samhället och en kommitté med en af
stadens mest framstående män, konsuln Oscar Ekman, till
ordförande för detta ändamål tillsatts, blef det brännvinet,
som af kommittén utpekades såsom eländets källa; och den
åtgärd, kommittén föreslog för dess häjdande, var hvad
sedermera blifvit världsbekant under namn af
Göteborgssyste-met. Samhällets ledande män bildade (1865) ett bolag,
som »icke för vinnings skull utan af välvilja jör den
arbetande klassen», till hvars förmån vinsten å rörelsen skulle
användas, öfvertog och skötte den utskänkning, som
dittills bedrifvits af enskilde krögare, däraf de fleste å
auktion inropat sina rättigheter.
Redan i en ströskrift, daterad Sigfridsdagen 1839
— »Är absolut afhållsamhet från vissa starka drycker så
grundad i de lärdomar, erfarenheten lämnat, att den kan
eller bör yrkas som en plikt för svenska medborgare
under den svenska brännvinslagstiftningens närvarande skick?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
