- Project Runeberg -  Peter Wieselgren : En lefnadsteckning /
335

(1900) [MARC] Author: Sigfrid Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I Göteborg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

teter på lagstiftningens forum, hvarvid H. Maj:t lät bero.
Men Reuterdahl själf var ej så säker på sitt fyra-tal allena.
’Säg mig’, sade han vid vårt sammanträffande,
’uppriktigt, om Hartmansdorff efterskickat dig att verka för
kyrko-mötesförslaget?, Jag svarade: ’Lika uppriktigt skall jag
nu svara dig, som när jag för V4 sekel sedan på dåvarande
eckles. statssekreteraren von Hartmansdorffs fråga: är teol.
adjunkten Reuterdahl så stor kättare som det påstås? —
svarade: inte så stor, att eckles. ministern ännu torde
därmed behöfva bekymra sig. Hartmansdorff har ej eftersändt
mig; men då vi träffades, samtalade vi i ett ämne, som vi såsom
författare behandlat, och vi äro lika öfvertygade om, att det
är en af de frågor, som, en gång väckta, ej kunna falla.»

»Kl. 9 f. m. följande dagen» fortsätter W. »möttes
prästsällskapernas ombud på La Croix’s sal1 och några
timmar senare hade Thomander, vår ordförande, i sin hand
den enhälligt förordade redaktionen af kyrklagskommitténs
af honom författade förslag, hvilket troddes skola redan den
riksdagen, några dagar därefter, blifva af ständerna antaget.

— — — Men det föll i kraft af rådman Henschens nej, så
att 2 stånd stannade mot 2, och kom först upp vid en
senare riksdag. På min fråga till Henschen, hvarför han
nekat, svarade denne besynnerlige man: ’Jo, det var ett
allt för klokt förslag, som skulle ge stadga åt statskyrkan.
Nej, hon skall blott fatta galna beslut, hvar igenom hon,
som är sin död värd, kan påskynda sin upplösning’».

1 På förslag af W. företogs den 15-.de juni till behandling frågan:
»Äro icke för kyrkans likformiga utveckling till lif och kraft allmänna
kyrkomöten nödiga?» — »W. fick genast ordet», berättar Wadström
(ur Minnet och Dagboken I, 350) och talade »hänförande och snillrikt,
om kyrkomötens nödvändighet för Sverige. Han höll på i nära l1/*
timme, men ingen blef trött». Mötet resolverade: En sådan kyrkans
representation, hvaruti ett betydligt deltagande både hvad val,
valbarhet och beslutanderätt beträffar, tillerkännes lekmännen, är för
det närvarande ett af den svenska församlingens mest
oeftergif-liga behof.»

Mötets förhandlingar böljade den 13 och slutade den 16 juni
med predikan i Storkyrkan, d. 13 af Thomander, d. 16 af Wieselgren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:40:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wieselgren/0351.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free