Note: This work was first published in 1957, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ACK HERRE MIN GUD, HUR ÄR MINA
FIENDER MÅNGA
1632
Mel.: En syndiger man
Ack Herre min Gud, hur är mina fiender många,
som stå emot mig och efter min välfärd gånga,
stämpla med svik och listiga tankar prånga,
hurulund de må min själ fälla och fånga.
Som man med list för fåglar snaror plär stäla
och grava för djur och unga hjortar fälla,
som man med nät plär fiskar taga och fjälla,
så mena de nu deras anslag skall gälla.
De säja: Gud vill honom ej mer bönhöra,
vi kunna därför hans själ nu väl förstöra
och honom hans liv nu platt i grund förgöra
och sen hans lik för hundar och ramner föra.
Vi kunna rätt nu utan all sorg och möda
som vi vill bäst hans liv av jorden utöda,
ja, färga vår hjälm med hans hjärteblod roda
och sedan hans namn räkna ibland de döda.
Men Herre min Gud, du äst min sköld och värja.
Achitopels råd han du hindra och snärja,
honom därmed samt Absaloms makt förhärja.
Fräls mig min själ! Hjälp mig mitt unga liv bärja.
O, ärones Gud, villt din öron tillböja
och höra min bön, mitt huvud till ära upphöja.
Min fiender lät deras egin skam röja
och sedan sig själv slätt förtiga och ströja.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
