- Project Runeberg -  Zigenarblod /
55

(1912) [MARC] Author: Malvina Bråkenhielm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Bella lägger ut sina krokar - VIII. Egensinne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


– Alltid säger alla så där! Nog finns det väl andra vackra
flickor än jag?...

– Det är samma faror för alla! Jag har funderat ut, att jag
ville ha en modell till min orientaliska frukthandlerska... Skulle
Bella vilja bli denna modell för någon tid, i stället för att taga
plats? Jag skall betala bra.

Bella tycktes öfverlägga och med en viss saknad bestämma sig
för det försakande lifvet, instängd i Dicks atelier.

– Bella funderar tror jag. Han tycktes sårad, ty hela förslaget
var, utom fördelen att få en modell, förestafvadt af önskan
att rädda henne från fördärf, att under målningen kunna föra
henne in på bildningens och förfiningens område. Dick hade ju
själf så stora kunskaper. Under de långa förmiddagarne finge
han på detta sätt utan att hon anade det, eller led någon
förödmjukelse gifva henne det bästa af sin egen själ! Hvem vet? Det
kunde kanske till sist lända dit hän .. att hon förstod honom helt
och fullt

– Ja – inte vore det så roligt, sade hon med en kokett utmanande
blick ... men jag kunde ju göra det i alla fall. Skulle det vara
ensam uppe i fjärde våningen, i herr Dicks atelier då?

Det glimmade till i hennes klarbruna ögon .. och strålen
uppfångades af honom.

– Ja, sade han kort.

– När ska’ vi börja då?

– I morgon, Bella ... om du vill ...

Han sade »du» ... det hade han ej gjort på många år... Förlåt
mig! Jag sade du, men jag är så obeskrifligt lycklig, att jag ej
vet, hvad jag säger! Men kom med mig, ska’ vi gå ned och äta
frukost. I dag ska’ vi blott fröjda oss hela dagen!

*




VIII.

Egensinne.



Bella hade ett egendomligt sätt att tränga sig inpå Dick. Hon
använde alla sina grannaste, blickar, sina friskaste leenden
och utmanande, litet halftvetydiga ord, förestafvade af hennes
med passion idkade »romanslukning», hennes goda hufvud och
skarpa iakttagelseförmåga – men likväl gick han så långt han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:52:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/zigenarb/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free