Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- X. Lord Crawford får ett lätt slaganfall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
X.
Lord Crawford får ett lätt slaganfall.
På eftermiddagen när Bella skulle komma, var Maud försatt
i sådan stämning, att hon kände behof af att ettdera
storgråta eller slå om i vildaste munterhet. Hon valde det
senare, och sprang med jublande glädje ut i tamburen för att
välkomna gästen.
– Hvad ska’ vi nu taga oss till? Vet du hvad, Bella... Vi äro
alldeles ensamma, ty jag har bjudit tant Julia på att höra »Faust»
i afton, blott för att jag skall slippa hennes gnat en stund. Åh!
hon pinar bestämdt lifvet ur mig till sist med sitt eviga: »det
passar ej, Maud lilla»...
Maud härmade mästerligt fröken Julias sätt att tala, och Bella
skrattade förtjust.
– Om vi skulle taga oss till att spela och sjunga litet?
– Åh ja! Låt oss det, bad Bella.
– Men då får du taga på dig min hvita sidenklädning,
urringad och utan ärmar... jag skall dansa zigenardansen, som jag
lärde mig i somras ... vet du, jag har, utan att tant vet det,
skaffat mig en förtjusande klädsam zigenardräkt. Jag skall endast
springa ut och säga till åt Jonsson och jungfrurna, att de kunde
passa på att få sig en friafton, endast de vore hemma vid teaterns
slut.
Maud ville vara totalt ostörd i sina nya upptåg, och hon åtog
sig till och med att öppna, ifall någon ringde.
I förbifarten sade hon till om åtskilliga förfriskningar och fick
så rikligt däraf, att bordet ute i eksalen riktigt dignade under
sötsaker och frukter.
När allt var stilla, började ett rifvande i Mauds garderob.
Zigenardräkten togs fram: håret släpptes fritt kring axlarne, och
tamburinens slantar darrade och klirrade snart vid Mauds
häftiga rörelser. Det var en vild tarantella, hon dansade, och
rörelserna påminde lifligt om dem hos ett infödt Söderns barn med
eld i blodet och på samma gång om det mjuka, inlärda behaget
hos en dansös...
Bella stod där i den hvita, släpande sidenklädningen, för trång
och liten i lifvet, öfver hvilket var kastadt en hvit spetsslöja.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:52:56 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/zigenarb/0065.html
