Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Kolonisationstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till Europa af tobak snart funno en rikt gifvande inkomstkälla,
livilken i dag som är utgör den viktigaste i dessa trakter. Ryktet
om kolonins framgång lockade andra invandrare från Europa så
att det lilla samhället stadigt gick framåt, trots de blodiga
indiankrigen, livilka till en tid hotade att stäcka all fredlig
utveckling, ända tills de — omkring år 1825 — fördes till ett
segerrikt slut genom indianernas fullständiga fördrifvande från hela
den näjd kolonisterna tagit i besittning. Redan några år tidigare
hade ett holländskt fartyg hemtat ett antal af tjugu negrer till
kolonin och sålt desamma till jordbrukarne, livilka funno detta
slags arbetare så billiga att inom kort handeln med slafvar blef
en almän affär och negerslafveriet utbredde sig öfver hela södra
delen af Nordamerika. Slafhållandet blef en ytterligare
rikedoms-källa för innebyggarne i Yirginia, hvilket därefter utveklade sig
så raskt att kolonin redan år 1888 egde en befolkning af
femtiotusen själar samt utförde till England en sådan mängd tobak att
allenast skatten till regeringen för denna artikel uppgick till
etthundratrettiofemtusen pund sterling, ty för alt hvad de själfva
alstrade och exporterade lika väl som för alt hvad de importerade
från Europa måste kolonisterna erlägga skatt.
Längre norrut koloniserades landet till en början
hufvudsak-ligast af religiösa sekterister från Europa, hvilka i den nya
världen sökte och funno tillfälle att fritt dyrka sin gud såsom de
själfva ville, utan inblandning af myndigheter och maktlystna
prelater. Maryland, så benämdt till minne af drottning Henrietta
Maria, bebygdes först af katoliker, sedan George Calvert, lord
Baltimore, fått förläningsbref på en landsträcka norrom
Potomac-floden och proklamerat fullständig tros- och religionsfrihet i den
nya kolonin, den första plats i världen där trosfriheten blifvit
upphöjd till lag. Kolonin hade den största möjliga framgång
från första dagen af sin tillvara, men inom icke altför lång tid
hade så många anhängare af andra religionsläror strömmat dit
att katolikerna funno sig i minoriteten och till och med en tid
ledo förföljelse för sin tros skull. År 1715 proklamerades dock
religionsfriheten ånyo och därefter fortfor kolonin att utveckla
sig lika kraftigt som förut ända till revolutionskriget.
Ännu längre norrut, i Massachusetts, grundades den första
kolonin af de världsbekanta „pilgrimerna“, hvilka flytt undan
religionsförföljelserna i England. Under oerhörda svårigheter,
under svält och umbäranden af värsta slag, arbetade de sig framåt
och lyckades fatta fast fot på Amerikas jord samt småningom
där bilda ett samhälle, hvars betydelse för landets och dess fria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
