- Project Runeberg -  Amerikas Förenta Stater /
34

(1893) Author: Konni Zilliacus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Revolutionen och dess orsaker

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

u

Eartyg, som anlände med thélaster, skickades tillbaka till Eng*
land frän både New York och Philadelpliia, och då de engelska
myndigheterna i Boston vägrade att låta ett dylikt fartyg segla
tillhaka utan att ha lossat sin last, sammankallades ett almänt
möte af medborgare till Fancuil Hall, där tal hö’llos af stadens
mest framstående medborgare och ett enhälligt beslut fattades
att under inga omständigheter tillåta ilandsättandet af thélasten,
och samma afton, den 16:de December 1773, begaf sig en hop
män, förklädda till indianer, ombord på théfartyget samt vräkte
hela dess last af trehundrafyratiotvå kistor i hafvet.

Detta var for mycket för den engelska regeringen. General
Gage utnämdes till guvernör i Massachusetts och fick befallning
att genomföra en hop tvångslagar, hvilka i själfva verket
upp-häfde de privilegier kolonin förut åtnjutit. Bostons hamn blef
stängd för fartyg, hvarigenom naturligtvis mycken nöd och elände
orsakades bland stadens innevånare, men utan att dess motstånd
därför bröts. Från alla håll sändes hjälp i olika form till staden;
köpmännen i grannstäderna Marblehead och Salem erbjödo
Bo-stonboarne sina varudockor; matvaror, säd och kontanter
skickades ända från Georgia, och i så godt som hvarenda stat
uttalade man offentligt sin medkänsla med Boston, förklarande att
dess sak var hela landets.

Slutligen beslöt man sig för att gemensamt organisera
motståndet mot det engelska förtrycket och sände för detta ändamål
representanter till en koloniernas gemensamma kongress i
Philadelphia. Den öde September 1774 sammanträdde denna den
första amerikanska kongressen i en byggnad, som kallades
Car-penters Hall. Kongressen, sammansatt af femtiofem representanter,
för alla kolonier utom Georgia, resolverade bland annat: att ingen
åtlydnad af de senaste parlamentsförordningarna ålåg amerikanska
medborgare, att hela landet skulle understöda Massachusetts i
dess kamp för frihetens heliga sak, att en samfäld protest skulle
atlåtas mot underhållandet af stående trupper i kolonierna utan
folkets bifall samt slutligen att alla förbindelser med England
tillsvidare skulle afbrytas.

Byktet om kongressens beslut gick som en löpeld genom
landet och öfveralt upprättades regementen af frivilliga, som
flitigt öfvade sig i vapnens bruk, färdiga att närsomhelst upptaga
striden. Man väntade blott på den slutliga anledningen och man
behöfde inte vänta länge.

De första skotten i frihetskriget föllo vid Lexington. General
Gage i Boston hade erhållit underrättelse om att de uppstudsiga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:54:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/zkamerikas/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free