Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af det nuvarande Maine. Men också traditionen om deras resor
gick förlorad så att då Verrazano, Grornez ock andra af de
spanska upptäckarne i början af femtonhundratalet seglade längs
kusten af denna del af den nya kontinenten de trodde sig kafva
funnit ett förut fullkomligt okändt land. Så litet inbjudande
föreföll dem emellertid denna del af jordklotet att inga försök till
kolonisering däraf gjordes förrän fransmännen år 1526 uppförde
ett litet fäste därstädes ock togo trakten i besitning för sitt
lands räkning. Icke kaller de brydde sig dock om annat än om
byteshandeln med indianerna, en handel, som bedrefs på samma
sätt som i Canada, där fransmännen också fattat fast fot.
Engelsmännen kade emellertid också sina blickar fästade på denna del
af den amerikanska kontinenten ock då konung Henrik IV af
Frankrike år 1603 utfärdade ett förläningsbref på så godt som
kela den nuvarande staten Maine åt en af sina gunstlingar ock
James I af England kort därpå följde exemplet till förmån för
några af sina vänner, uppstodo stridigketei’, kvilka under stor
förbitring räkte fullt etthundra år, men slutade därmed att landet
slutligen tillerkändes England, kvarefter Maine för en längre tid
körde samman med ock lydde under Massachusetts. Maines
innevånare kade rikliga tillfällen att öfva sig i krigets värf under
de många ock långvariga krigen med fransmännen ock
indianerna, kvarunder kolonin led oerkördt ock var utsatt för
ständiga härjnings- ock plundringståg. Men därför voro också de
härdade männen från „furustaten“ ögonblickligt redo att gripa
till vapen mot England då omsider signalen till den slutliga stora
kampen ljöd ock taprare än dessa söner af den nordligaste af de
amerikanska kolonierna kämpade nog inga af de sega
frihetshjältarna under den långvariga striden. Eörst år 1819 skedde
den slutkga lösgörelsen från Massachusetts, kvarefter Maine
såsom själfständig stat inträdde i Unionen.
Maine, som i väster ock sydväst gränsar till New Hampshire,
i öster till Atlanten, i söder likaså ock i norr till de canadiska
provinserna New Brunswick ock Quebeck, upptar en areal af
33,040 kvadratmil eller ungefär så mycket som alla de öfriga s.
k. ny-engelska staterna tillsammantagna. Af denna betydande
areal är dock knappast mera än en tiondedel odlad, ty dels är
den bärgiga staten icke särdeles fruktbar, dels är klimatet icke
synnerligt gynsamt för jordbruk. Befolkningssifran står också i
förhållande till dessa oförmånliga naturdrag ock uppgår icke till
mera än något öfver sexliundrafemtiotusen. Den största
naturliga rikedomskälla Maine eger utgöres af dess talrika stenbrott,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
