Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kyrkliga, reformerta och sekterister af många slag, bland hvilka
naturligtvis en stor del af Penns egna trosförvandter, kväkame.
Alla voro lika välkomna, ingen stöttes tillbaka för sin religions
skull ocb därför befolkades ocb odlades Pennsylvania med en för
dåtida förhållanden förvånansvärd snabbhet. Under de första
fyratio åren af kolonins tillvara inflyttade icke mindre än
femtiotusen tyska ocb schweiziska nybyggare så att det för en tid
närapå såg ut som om Pennsylvania komme att bli en helt och
hållet teutonisk provins. Men styrelsen bibehöll William Penn
ända till sin år 1718 inträffade död, hvarefter den öfvergick till
hans söner, hvilka i samma visa och rättvisa anda regerade
kolonin, hvars utvekling först år 1753 hotades af en alvarlig fara,
i det fransmännen, som oupphörligt sökte utvidga sina
besittningar i Canada söderut, upprättade en rad af befästningar längs
Allegheny- och Ohio-floderna. Uppeggande indianerna i dessa
trakter att göra gemensam sak med sig, förde fransmännen
långvariga och blodiga krig mot kolonisterna i Pennsylvania, men
lyckades icke hindra att dessa småningom sträckte sina odlingar
alt längre västerut.
Det öfvervägande inflytandet af de krig och örlig afskyende
kväkarne gjorde att Pennsylvania såsom stat en tid tvekade att
ansluta sig till frihetsrörelsen, men kunde icke hindra att en
betydlig styrka af kolonins härdiga och i krigsvärf väl förfarna
gränsbor omedelbart efter krigets utbrott marscherade till Boston
och där slöto sig till Washingtons armé och sedermera i dess led
genomkämpade hela det långvariga kriget.
När sedan anti slaf-rörelsen begynte taga fart stälde sig
Pennsylvania genast bestämdt på deras sida, hvilka yrkade
af-skaffandet af alt slafhållande i Förenta Staterna, och under hela
kriget sände staten såväl trupper som förnödenheter till
unions-armén i långt större mängd än dess faststälda andel. Och
därtill kom att Pennsylvania gång efter annan gjordes till
skådeplats för sammandrabbningar mellan nord- och sydstatsarméerna,
hvilka på denna stats mark, invid den lilla staden Gettysburg
utkämpade en af de alra blodigaste siaktningarna under det så
oerhördt blodiga kriget. I tre dagar — den l:sta, 2:dra och
3:dje Juli 1866 räckte slaget, livardera armén kämpade med
samma lysande tapperhet och samma dödsförakt, men slutligen
stannade segern på nordarméns sida, då general Lee såg sig tvungen
att draga sig tillbaka med sin illa åtgångna här, hvars bästa
regi-menten — Picketts Yirginia-division — fallit eller tillfångatagits
så godt som till sista man. Inalles omkring femtusen man döda,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
