Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
punkt mellan södern ocli norden, den om betalande af hela
statsförbundet gemensamt af circa tjugu miljoner dollars skulder, dem
en del enskilda stater i norden åsamkat sig i och för krigföringen
mot England. Sydstaterna ville icke höra talas om något
gemensamt åtagande af skuldbördan och då föreslogs en kompromiss,
enligt hvilken nordstaterna frångingo sina anspråk på att få
unionshufvudstaden förlagd till plats norrom Potomac och
sydstaterna i gengäld biträdde beslutet att ur unionsregeringens
tillgångar betala krigsskulderna. Kompromissförslaget antogs efter
en grundlig diskussion af kongressen och George Washington
anmodades att utse platsen för den nya hufvudstaden, hvilken
sedermera benämdes efter honom.
En fransk ingeniör, Pierre L’Enfant, hvilken under
revolutionskriget kämpat i de amerikanska lederna och därunder
ådragit sig Washingtons uppmärksamhet, erhöll uppdraget att staka
ut en plan för den blifvande staden, ett arbete, hvari han
biträddes af Thomas Jefferson, hvilken under lång vistelse i Europa
gjort sig förtrogen med ñera af dess hufvudstäder. Denna
stadsplan blef senare under många tiotal år föremål för mycken kritik
och ännu mera hån af närapå enhvar, som besökte
förbunds-hufvudstaden, såväl amerikanare som i synnerhet européer, men
de senaste åren ha till fullo bevisat att L’Eufant och Jefferson
fattade sin uppgift storslaget riktigt, ty numera har staden vuxit
in i den vida dräkt som af dem mättes ut för den, så att ingen
mera har skäl till annat än tacksam tillfredsställelse öfver att
Förenta Staternas hufvudstad genast togs till i en skala värdig
republikens egen storartade framtid. De väldigt breda avenyerna,
hvilka under så lång tid löpte fram mellan glesa rader af ytterst
anspråkslösa hus äro, nu på båda sidor och till största delen af
sin utsträckning bebygda med präktiga och ståtliga bygnader
samt så godt som öfveralt belagda med asfalt. De öpna platserna,
hvilka så länge stodo öde och därigenom så starkt bidrogo till
att gifva unionshufvudstaden ett utseende af halfifärdighet, äro
nu ombildade till prydliga skvärer och parker, planterade med
vackra träd och väl underhållna skuggiga promenadvägar. Och
de planlagda, enastående väldiga offentliga bygnaderna slutligen,
hvilka så länge funnos till endast på papret, ha alla blifvit
slutförda, i sådan storartad skala, af så dyrbart material så utom
som innan och med -så fullständig hänsynslöshet för kostnaderna
som man nu till dags endast bygger i Amerikas Förenta Stater.
Hela området, hvilket den nya världens upptäckare till ära,
benämdes Columbia distriktet, mäter icke mera än sjuttio kvad-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
