Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tet huru denna del af kontinenten egentligen förvärfvades af
Förenta Staternas regering. Enligt en uppgift skulle Idaho hört
till det franska kolonialområdet Louisiana och jämte detta blifvit
inköpt år 1803, medan andra påstå att Idaho hörde till Oregon
och såsom en del af detta tillföll unionen. Huru härmed
förhåller sig blir nog aldrig till fullo utredt, då det är höjdt öfver alt
tvifvel att gränserna mellan de båda områdena, Oregon och Idaho,
voro alt annat än noga uppgångna och bestämda under tiden
före deras besittningstagande af Förenta Staterna. Men i hvilket
fall som hälst bevisar dem osäkerhet beträffande Idahos
tidigare öden huru ytterst litet värdefullt hela området ansågs vara
— och med undantag af jämförelsevis obetydliga delar däraf är
detsamma nog nästan lika litet värdt i dag som är.
Hudson Bay pälskompaniets agenter torde varit de första
hvita män, som besökte den nuvarande staten Idaho, men någon
kunskap om området spridde de icke, utan var det först
ameri-kanarne Lewis’ och Clarkes’ undersökningsexpedition, som år 1805
utforskade en större del däraf. I deras spår följde snart
Missouri pälskompaniets utskickade samt senare såväl agenter för
Pacific pälshandelsbolaget som missionärer, hvilka med högst
växlande framgång sökte omvända Idahos vilda indianstammar till
kristendomen. Mera kändt blef Idaho, likasom så många andra
af de västra staterna, först sedan guld upptäckts inom dess
område, af guldsökare, hvilka år 1860 vid undersökning af
bärg-trakterna i de till California gränsande områdena upptäckte rätt
rika lager af den efterfikade metallen också i Idaho. Följden
blef den vanliga rusningen af guldletare och andra äfventyrare,
af hvilka några visst lyckades vinna framgång, men de flesta
efter mera eller mindre svåra missräkningar lämnade området för
andra, mera lofvande näjder. Några af dem som gäckats i sitt
hopp om snara rikedomar företogo sig emellertid att upptaga och
odla jord i några af de floddalar, hvarpå norra Idaho är så rikt,
och då försöken utföllo öfver förväntan väl dröjde det icke
synnerligt länge innan andra följde exemplet så att snart nog efter
det den värsta guldfebern var öfver grunden var lagd och början
gjord till Idahos utveckling på andra områden än grufdriftens
och bärghandteringens. Gynsam för denna utveckling var det
förhållande att i norra delen af Idaho regnfallet är tillräckligt
för jordbruk, medan i södra delen intet sådant är möjligt utan
konstbevattning. Sådan infördes emellertid redan tidigt af
mormoner, hvilka från Stora Saltsjödalen spridde sig i alla
riktningar längs de vattendrag, hvilka innehöllo en tillräcklig mängd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
