Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kas besättningar många rymt och slagit sig ned i California, där
de upptagit mark och begynt jordbruk eller boskapsuppfödning.
Till dessa sällade sig en och annan äfventyrare, som öfver land
trängt fram äuda till Pacific kusten, och alla dessa ansågo sig
såsom amerikanare i motsats till den infödda mexikanska eller
half-blods indianbefolkningen. Inalles uppgående blott till några få
hundratal voro dessa Californier af anglosaxisk ras dock både
djärfva och företagsamma nog att på fullt alvar tänka på en
förening af hela det väldiga området med Förenta Staterna och
då flera af de mest förutseende mexikanarne också insågo att en
sådan förening förr eller senare blefve oundviklig, saknade de
„hvita“, såsom anglosaxarne också kallade sig, ingalunda
anledning att hoppas det bästa af sina planer. Rörelsen hade redan
begynt då år 1846 kapten Fremont af Förenta Staternas armé,
åtföljd af en trupp om endast sextiotvå män, öfver Klippbärgen
och ökentrakterna anlände till California, där han genast med
entusiasm åtog sig de efter en förening med unionen sträfvande
innevånarnes i California sak. Men då det parti, som icke ville
höra talas om en skilsmässa från Mexico, ingalunda var sinnadt
att i ovärksamhet bida utgången af rörelsen kom det snart till
en sammanstötning, i hvilken Fremont och hans fåtaliga styrka
drogo det kortare strået och tvingades att draga sig tillbaka
inåt Oregon.
Samtidigt med denna första vädjan till vapnen pågingo
emellertid underhandlingar mellan några ledande män i California och
Förenta Staternas regering om den föreslagna föreningen på
fredlig väg, men då Fremont tvingats att utrymma området trodde
sig en del amerikanare, bosatta i näjden norr om San Francisco
bukten, hotade af mexicanarne och grepo okunniga om de nämda
underhandlingarna, till vapen samt proklamerade Californias
oaf-hängigliet såsom en själfständig republik. Fremont vände tillbaka
med betydande förstärkningar, Ivrearney tågade kort därpå med
en hel liten armé, den han fört öfver land ända från S:t Louis,
till California och efter en rad af fäktningar kväfdes alt motstånd
af det mexikanska partiet, som hatade och afskydde ända till
tanken på en amerikansk styrelse i sitt land. Genom fördraget
af år 1848 afträdde sedan den mexikanska regeringen formligen
hela öfra California till Förenta Staterna.
I början af detta samma år, den 24 de Januari 1848, hade en
händelse tirnat, hvilken till en kort början hölls hemlig, men
snart nog blef bekant utöfver hela jorden och inom några få
månader omgestaltade Californias öde så fullständigt som det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
