Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så angenämt och bekymmerfritt som det blott är möjligt for
människor att göra det — men kanske jnst därför blef också
uppvaknandet då det slutligen kom så mycket värre.
De många och långa krigsåren omöjliggjorde all utskepning
af socker och bomull, söderns två hufvudprodukter, och
under-gräfde därigenom på ett betänkligt sätt det almänna välståndet.
Sydstatsbornas entusiastiska tillgifvenhet för den sak, som
förmått dem till affall från unionen gjorde att de vågade ända till
sista skärfven på stridens utgång så att, då denna slutligen utföll
till deras nackdel, alt hvad kontanter hette så godt som
försvunnit från hela det område, som deltagit i secessionen. Och för att
lägga sista hand vid detta områdes fullständiga ruin frigjordes
på en gång alla plantageegarnes lifegna arbetare, som ju
representerade ett väldigt kapital, för hvilket als ingen ersättning vans.
I Louisiana var bakslaget oerhördt. År 1861 funnos där
ettusen fyrahundra sockerplantager, med en befolkning af inalles
etthundra
femtiotusen personer samt
afka-stande fyrahundra sextiotusen fat socker.
Fyra år senare
hade
produktionen gått ned till
knappast
tiotusen fat och i
denna produktion hade endast ett fåtal af plantagerna del,
medan de flesta af dem lågo helt och hållet öde. Återvinnandet af
det förlorade välståndet gick till en början mycket långsamt, men
småningom begynte nordiskt kapital och nordiska arbetare leta
sin väg också till Louisiana och därmed var grunden lagd för
statens nyaste, mera rationella och solida utveckling än den som
utmynnat i almän ruin. År 1890 hade sockerrörsodlingen redan
hunnit så långt framåt igen att staten producerade trehundra
trettiotusen fat socker samt en half miljon fat sirap och sedan
dess har denna näring ytterligare gått framåt, sporrad af den
premie af närmare två cents per pound kongressen år 1890
beslöt att betala för inhemskt socker af prima beskaffenhet.
Konkurrensen med socker framstäldt af betor och andra sockeralstrande
växter har visst under de senare åren blifvit alt större,men
Louisianas varma klimat och utomordentligt rika jord, där ända till tret-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
