Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— G10 —
rätten till Alabama-området norr om Selma ocli Montgomery,
medan resten däraf tillerkändes Florida. Ända till år 1798 behöll
Spanien denna del af Alabama, som då benämdes „West Florida“
och därefter gjorde staten Georgia anspråk på såväl detta
område som på den nuvarande staten Mississippi, anspråk hvilka
dock år 1802 för en kontant summa ef en och en kvart miljon
dollars afträddes till Förenta Staternas regering.
Yid denna tid hade redan en betydande invandring af
amerikanare från unionens öfriga stater begynt och då de olika
indianstammar, som egde största delen af Alabama befunnos villiga
att afträda jord åt de inflyttande nybyggarne ökades dessas
antal hastigt. Men senare eggade den berömda höfdingen
Te-cumseh Muscogee-stammen till krig mot de hvita och under
många år därefter pågick sedan en förbitrad kamp mellan
nybyggarne och landets ursprungliga egare, af hvilka väl
fyratusen stupade i de många sammandrabningarna, där de
amerikanska trupperna leddes af Förenta Staternas bästa generaler,
bland hvilka främst Andrew Jackson, som sedermera blef
unionens president. Först år 1837 förflyttades de sista återstoderna
af Muscogee- eller Creek-indianerna till indianterritoriet söder
om Kansas, sedan under de närmast föregående åren såväl
Choc-taw , Chickasaw- som Cherokee-stammarna tvingats att lämna det
land de egt och bebott redan många år förr än de hvita als
kommit till Amerika.
Ett själfständigt territorium blef Alabama år 1817 och redan
två år senare, då territoriet befans ega etthundra tjugusju tusen
innevånare, blef detsamma mottaget såsom stat i unionen. Den
nya staten gick sedermera framåt med snabba steg och
utvecklade sig snart nog till en af de rikaste bland söderns
bomulls-producerande stater. Men i Alabama som i de öfriga sydstaterna
vans välståendet hufvudsakligen genom användande af
negerslaf-var såsom arbetare och därför stälde sig Alabama, då slaffrågan
begynte tillspetsa sig till en på fredlig väg olöslig konflikt,
obe-tingadt på deras sida, hvilka ifrade för utträde ur unionen. År
1861 beslöt statens lagstiftande församling med stor
röstöfver-vikt att afhugga föreningsbandet med unionen och därmed var
Alabamas öde besegladt. Icke mindre än etthundra tjugutvå
tusen män från Alabama kämpade under krigsåren i de
konfedere-rade arméernas led och åtskilliga krigsoperationer utfördes inom
statens område, hvilket ingalunda undgick den ödeläggelse som
öfvergick de flesta af de krigförande staterna, om ödeläggelsen
i Alabama också inte var fullt lika omfattande som i några af de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
