Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— G99 —
Särskilda såväl liögre som lägre skolor finnas for hvita och
färgade, och utgifterna för skolväsendet stiga till en och en half
miljon dollars om året, medan värdet af skolegendom i
bygna-der, jord och annat, uppskattas till två och en half miljoner.
Det näst Harvard äldsta universitetet i Förenta Staterna finnes
i Williamsburg, där detsamma öpnades redan under de sista åren
af sextonhundratalet, efter det den engelska regeringen under
en lång följd af år vägrat meddela kolonien Virginia tillstånd att
öpna ett universitetet. Såsom betecknande för den anda, som
rådde i England beträffande dess amerikanska kolonier,
förtjänar det svar att anföras, som gafs af Englands „arttorney
general“, Seyrnon, åt den delegation af Virginier, hvilken år 1821
första gången anhöll om tillstånd för kolonien att inrätta ott
universitet. Då Seyrnon visade sig obenägen att lyssna till
delegationens anhållan, antydde någon af dess medlemmar, att också
i Virginia funnos själar, värda att odla och frälsa. ,,F—n i edra
själar“, svarade Seyrnon, „odla ni tobak och bry er inte om
annat“. Därvid blef det för en tid framåt, men slutligen erhölls
tillståndet, universitetet öpnades och arbetade sedan under
benämningen „Williams och Marys College“ med största framgång
för kultur och högre bildning i Virginia, ända tils vid
seces-sionskriget utbrott dess såväl lärare som elever inträdde i den
konfedererade armén och universitetet stängdes. Under krigets
fortgång uppbrändes dess bygnader, och ehuru de blefvo
upp-bygda igen samt lärovärket öpnadt på nytt, tvingade
penninge-förlägenhet detsamma att inom få år igen stänga sina portar,
troligen för altid.
Det s. k. Virginia Universitetet öpnades år 1825, i närheten
af den gamla staden Charlottesville, i en af de alra vackraste
näjderna af den vackra Blue Bridgetrakten. Thomas Jefferson
var den egentliga uppliofsmannen till planen för detta
universitet, hvilket han ända till sin död öfvervakade och följde med
största intresse. Hans ansträngningar torde Virginia
Universitetet också i hufvudsaklig mån hafva att tacka för att lärovärket
redan tidigt intog en af de alra främsta platserna bland Förenta
Staternas högre läroanstalter, en plats, detta universitet sedan
dess vetat behålla- En årlig inkomst af nittiotusen dollars sätter
Virginia Universitetet i tillfälle att följa med alla tidens framsteg
och sålunda häfda sin framstående ställning i täflan med landets
öfriga högsta undervisningsanstalter. Det s. k. „Washington and
Lee University“ i „dalen“, en militärskola af hög rang, i
Lexin-ton, agrikultur och industri-högskolan vid Blacksburg, i samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
