Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
också engelsmännen till de tidigaste Kentuckybornas fiender,
sändande truppexpeditioner ända från Canada mot
skogsinnevå-narne, hvilka med lika mycket entusiasm som trots några af de
andra kolonisterna anslöto sig till oppositionen mot Englands
regering. Anda till revolutionskrigets afslutande genom
erkännandet af koloniernas oafliängigliet är Kentuckys historia föga
annat än en krönika om blodiga, hårdnackade strider, hvilka
visst i hög grad hämmade områdets utveckling i odling och
kultur, men på samma gång också fostrade en ras, hvilken i
energisk företagsamhet och seg uthållighet sökte sin like äfven bland
dåtidens amerikanare.
Under de närmaste åren efter fredsslutet var Kentucky ett
föremål för vidutseende politiska intriger af mångahanda slag,
dels igångsatta af spaniorerna i New Orleans, hvilka sökte förmå
Kentucky till affall från den nybildade unionen samt anslutning
till det spanska kolonialväldet i Amerika, dels bedrifna af den
kända politiska äfventyraren och konspiratören Aaron Bun, hvars
äregiriga planer om upprättandet af en väldig monarki,
omfattande de spanska besittningarna i Nord Amerika, vunno rätt
många och delvis rätt inflytelserika anhängare i Kentucky.
Folkets flertal och de visaste bland dess ledare förblefvo dock
unionen orubbligt trogna, så att alla de olika intrigerna gingo om
intet och Kentucky år 1792 såsom själfständig stat kunde inträda
i unionen.
Sin trohet mot denna ådagalade de krigiska Kentuckyborna
på ett glansande sätt, då krig mot England ånyo utbröt år 1812.
Icke mindre än tre fullständiga reguliära infanteriregimenten
samt flera regimenten milis från Kentucky kämpade i detta krig
i Förenta Staternas armé samt bidrogo i ingalunda oväsentlig
mån till amerikanarnes seger. Och i kriget mot Mexico deltogo
trettonhundratusen sjuhundra Kentucky frivilliga, hvilka kämpade
för den amerikanska republiken med en tapperhat, som i allo
häfdade det anseende för oförskräckthet och dödsförakt,
Kentyc-kys innevånare vetat vinna.
Yid secessionskriget sökte „Blågras-staten“, såsom Kentucky
ofta benämnes, till en början intaga en neutral hållning. Dess
materiella intressen voro närmast förbundna med de andra
slaf-hållande sydstaternas, men i politiskt afseende tillhörde alla dess
sympatier nordstaterna och unionen, hvarför också slitningen
emellan de olika fraktionerna inom staten själf blef mycket stark.
Statsguvernören var en varm anhängare af secessionen, och hans
åsikter delades af många bland de förmögna och inflytelserika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
