Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liga år ännu, innan regelbunden ångbåtsfart på floden kom till
stånd. Ingen annan faktor har i så hög grad bidragit till
utvecklingen såväl af New Orleans och de andra städerna längs
Mississippi som af hela det område, jättefloden och dess
bifloder genomflyta, som öpnandet af ångbåtsförbindelser. Förut
användes visst både kanoter, pråmar och andra farkoster för
såväl passagerare- som varutransport på Mississippi, men om ock
färder med sådana fartyg nedåt floden kunde företagas med
framgång, var det hardt när en omöjlighet att med dem
återvända mot strömmen. En resa från S:t Louis till New Orleans
kräfde flera månader, såvida nämligen de resande anlitade
vattenvägen också för återresan. All handel låg i sin linda i
centralstaterna och utvecklade sig endast mycket långsamt mot en
större lifaktighet. Då kommo ångfartygen städerna längs
Mississippi till hjälp, och såsom genom ett trollslag förvandlades alla
förhållanden. De gamla städerna begynte på en gång tillväxa
med en hastighet, hvarom man förut icke kunnat drömma, nya
byar och städer växte upp som svampar ur marken både längs
hufvudfloden och längs dess många tillflöden, hundra och
tusental mil från kusten, dit de skeppade det inre landets produkter
i och för försändning till andra amerikanska orter och utom-,
amerikanska hamnar.
Större fördel än troligen någon annan amerikansk stad drog
New Orleans af denna revolution i samfårdselförhållandena. I
någon mån hämnades väl staden i sitt framåtskridande genom
det år 1812 utbrutna kriget mot England, men sedan krigets
sista akt utspelats i och genom den blodiga drabbningen vid
New Orleans, där general Andrew Jackson med endast sex tusen
amerikanare besegrade den engelska generalen Sir Edward
Packenkam och hans armé af femtontusen soldater, kommo handel
och näringar i sydstaternas kufvudstad snart nog in i sina rätta
gängor igen. Sedan dess har New Orleans gått framåt utan andra
afbrott än det, som orsakades af secessionskriget, under hvars
tidigaste skede staden intogs af unionens trupper, hvilka
sedermera beliöllo densamma ända till fredsslutet. Dess handel
af-stannade under krigsåren fullständigt, dess uppspirande industri
likaså, och då efter kriget staten Louisiana under flera år befann
sig i ett tillstånd af oro och upphetsning, återvärkade detta också
på affärsyärksamheten i New Orleans, så att staden endast
jämförelsevis långsamt repade sig.
Men detta oaktadt hade dess innevånarantal, hvilket år 1860
var något större än etthundra sextioåtta tusen, redan år 1870 sti-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
