Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skulle tyda därpå. Här kunna vi inte inlåta oss på frågan, då
redan de hufvudsakliga stammar, livilka bodde på den Nord
Amerikanska kontinenten vid tiden för densammas upptäckt af
européer, utgöra ett aitför stort material för behandling inom
den trånga ram, som står oss till buds.
Benämningen „indianer“ tillädes den nya världens innevånare,
såsom kändt emedan de första upptäckarne vid ankomsten dit
trodde sig kafva kringseglat jorden och anländt till Indiens
ostkust. Till en början trodde européerna sig kafva att göra med
endast ett folk, men funno inom kort, att urinnevånarne i själfva
värket tillhörde en mängd olika stammar, skilda från hvarandra
i många afseenden och icke minst genom olikheten i språk.
Senare studier af dessa språk ha gifvit vid handen, att de inom
Förenta Staternas nuvarande område — sydvästern dock
undantagen — lefvande indianerna kunde hänföras till sex familjer:
Algonquin, Iroquois, Dakota eller Sioux, Ckerokee, Catawba och
Shoshonee. Alla dessa tillhöra den amerikanska
indianrasen, enligt den i början af detta kapitel angifna
indelningen, men anmärkas bör, att de här uppräknade benämningarna
icke äro de, som användes af indianerna själfva för de stammar
de tillhörde. „Iroquois“ t. ex. var ursprungligen ett öknamn
såväl som „Hurau,“ under hvilket namn samma stam också var
känd. „Sioux“ är ett ord af Algonquinspråket användt för att
beteckna Dakota-indianerna o. s. v. Stammarna, folkfamiljernas
underafdelningar, lefde hvar och en för sig och vanligen i
fiendskap med alla andra stammar, om ock tillfälliga förbund då och
då ingingos, och hvarje stam var åter delad i smärre afdelningar,
enhvar under sin höfding eller „sachem“. Hvarje sådan
höf-dings anhang eller följe hade i regeln en symbol, bestående af
bilden af något djur, hvilken intog en framstående plats bland
de tatueringar, hvarmed krigarne prydde sig och vanligen hade
sin plats på bröstet. En sköldpadda, en orm, en hjort, en hök
o. s. v. voro olika höfdingars sinnebilder och öfver alla, som
hörde till hans följe och buro bilden, regerade han enligt sed
och tradition, i fredstid egande rätt liten myndighet öfver sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
