Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
betecknas med bokstafven’/, Cliocktow-språket kade intet ¿L, och
af Iroquois-stammarnas språk liade endast det, som talades af
Ancida-indianerna, något Z-ljud. Algonquin-språken öfverflödade
af konsonant-ljud, medan i andra, t. ex. Cherokee-språket, hvarje
ord slutas med en vokal o. s. v. Almänt abstrakta ord
saknades vanligen fullständigt, så att t. ex. intet ord fans for ekträdet,
men väl ett for hvarje särskildt slag af ek, intet ord för fiske,
men väl särskilda ord för nätfiske, metfiske, ljustring och andra
fiskesätt. Nya begrepp uttrycktes genom bildande af nya ord,
hvilka sammansattes af äldre utan hänsyn till, huru orimligt
långt det nya ordet sålunda blef. När därför en af de tidigaste
missionärerna ville till en indiandialekt öfversätta uttrycket „böja
knä“ eller „knäfalla“, något som indianerna aldrig göra och
därför icke hade något ord för, måste han taga sin tillflykt till ett
slags omskrifning och nybildning, hvilka två processer
resulterade i det välljudande ordet
„wutappessittukqussonnoowehtun-quot“, hvars användande af normalt konstruerade talorgan dock,
såsom synes, erbjuder icke så ringa svårigheter. En annan de
olika språken genomgående egendomlighet är den, att vissa ord,
såsom t. ex. „fader,“ „moder“, „son“ o. s. v, aldrig användas
ensamma utan alltid tillsamman med ett possessivt pronomen, så
att t. ex. frasen „Fader, Son och den Heliga ande“ i indiansk
öfversättning lyder: „vår fader, hans son och deras heliga ande.“
Fattigdomen på begrepp, som den röde mannen behöfde
eller önskade uttrycka, motsvarades naturligtvis af en fattigdom
på såväl ord som böjningsformer i språket, hvilket hjälpte sig
fram med omskrifningar och liknelser, där de direkta uttrycken
icke mera räckte till. Och till följd af fattigdomen på ord kunde
språket själffallet också reda sig med jämnförelsevis få
ljudbeteckningar. Cherokee-språket t. x. eger endast åttiofem olika
stafvelser, hvadan det, då enhvar af dessa stafvelser har sin
skilda beteckning eller bokstaf, är temligen lätt att lära sig
Che-rokee. Dessa beteckningar, d. v. s. Cherokeealfabetet, uppfunnos af
en höfding, den i det föregående omnämda Sequoiah, af
amerikanare ofta benämd „George Guess“ med hans kristna namn.
Sedan han sålunda lagt grunden för en vidare utveckling af
deras språk, ha Cherokee-indianerna numera småningom skaffat sig
en hel litteratur, såväl i öfversättning som jämväl i original, en
litteratur, hvilket erbjuder ofantligt mycket af intresse för
enhvar, som önskar göra närmare bekantskap med de återstående
indianernas andliga lif.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
