Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De s. k. Brulé-Sioux’s, hvilka nu innehafva en del af den
stora Sioux-reservationen i South Dakota, utgöra ett det bästa
tänkbara exempel på, huru olycksdiger för indianens
framåtskridande unionsregeringens politik beträffande en del
indianstammar varit. För en tid efter det fiendskapen mot Sioux-indianerna
bilagts var Brulé-stammen internerad på en reservation vid
Mis-sourifloden, omkring tvåhundra mil från deras nuvarande
boningsplatser, och stod under styrelse af en agent, hvilken värkligen
önskade indianernas civiliserande och var villig att göra hvad på
honom ankom för att leda dem in på kulturens väg. Skolor
öp-nades och vunno omedelbart ett så stort förtroende hos
rödskinnen, att de inom kort besöktes af öfver sexhundra barn, medan
samtidigt de äldre medlemmarna af stammen visade sig villiga
både att arbeta och att inhemta kunskaper åt olika praktiska
håll. Vännerna af den röda rasen jublade öfver detta tydliga
bevis för, huru lätt det värkligen var att göra civiliserade
medborgare af rödskinnen, och äfven dessas antagonister nödgades
medgifva, att Brulé-stammens framsteg läto hoppas en långt
ljusare framtid för de röda än hvad man i allmänhet var böjd för
att tro. Men länge räckte detta sakernas tillstånd icke.
Regeringen lät förflytta stammen från den reservation, där de redan
begynt finna sig i förhållandena och känna sig hemmastadda,
till en annan plats, och på samma gång lämnades också
ledningen af deras angelägenheter i andra, nya och ovana, händer.
En reaktion inträdde genast, så att inom mycket kort tid hela
stammen hade återgått till sitt forna vilda nomad-tillstånd. Den
agent, som ombetroddes med styrelsen af Brulé-indianerna, ansåg
skolor onödiga för rödskinnen och lika så alla andra åtgärder
för deras civilisation, hvilket alt naturligtvis hade den värkan att
indianerna återföllo i alla sina forna plägseder och bruk. I
stället för kläder adopterades åter filt-manteln, höftklädet,
målningen och den öfriga barbariska ståten, de gamla krigs-, ande-,
sol-danserna o. s. v. kommo igen i bruk, så att intet spår mera
kunde upptäckas af den början till kultur, som redan en gång
begynt vinna insteg inom stammen. Bland qvinnorna var
,,0ma-ha-dansen“ en af de mest gouterade. I och för denna målade
sig krigarne i de grannaste och bjärtaste färger, prydde sig med
fjäderbuskar, pälsvärk, glaspärlor, små klockor, amuletter och
talismaner af de mest olika och ofta mest barockt egendomliga
slag, fästande dem kring halsen, kring armarna, handlederna,
benen, fotknölarna och för öfrigt litet hvarstädes på kroppen, där
någon grannlåt blott kunde fästas och anbringas. Själfva dan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
