Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stjärna så länge kontraktet räcker. I hvilketdera fallet som kälst
är stjärnan enväldig i sin trupp. Inga andra stycken uppföras
än sådana, där stjärnan är alt, de öfriga ingenting, ock äro
styckena icke ursprungligen ämnade för stjärnor, så ändrar, styckar
ock klipper man dem på det känsynslösaste sätt. De författare,
som i Amerika skrifva för scenen, få lof att underkasta sig
systemet ock se till, att stjärnan kar en roll, som kniper publiken
på ett eller annat sätt ock som tillåter honom eller kenne att
oafbrutet kela tiden vara inne på scenen. Alt annat är en bisak,
ock bisak är det också i kvad stjärnan excellerar, isynnerhet då
kon är af genus femininum. En kar röst, och då måste så många
visor som möjligt inläggas i stycket, kälst slagdängor, dem
publiken känner, en annan är framstående i den nationelt
amerikanska danskonsten, som består i att sparka så högt som möjligt,
ock den måste i pjesen få tillfälle att visa sin fermitet, likgiltigt
om stycket är tragiskt eller komiskt o. s. v. Till kvad slags
dramatik detta s.ystem ger anledning, är lätt att tänka. Pjeserna
skrifvas eller omarbetas för galleriet, stjärnan ock alla de
andra spela för galleriet ock därför är ock förblir för lång framtid
gallerismaken det ledande rättesnöret för s. k. dramatisk konst
i Amerika.
Ett korrektiv häremot kunde kritiken utgöra ock dess
uppgift vore det väl till en viss grad att småningom uppfostra
publiken till något mera förfinade begrepp om dramatisk konst. Men
tidningarna liksom teatern lefva på den stora massan af
publiken ock därför skötes kritiken så, att denna stora massa
uppskattar den. I kvilken som kälst af Chicagos stora dagtidningar
ingår dagligen en eller ett par spalter recensioner af de offentliga
nöjen, som stå publiken till buds, ock där kritiseras i ett
sammanhang ock om kvarandra teater- ock cirkusrepresentationer
lika väl som prestationerna i alla de „museer“, där tvåköfdade
k. lfvar, skäggiga kvinnor, lefvande skelett ock andra ,,sckene
rariteten“ stå den nöjeslystna publiken till buds. Det ser ut)
som om inte ens kritiken ausåge dramatisk konst stå högre än
cirkus- ock missfosterförevisning, ocli då kan man inte häller
förvåna sig öfver att publiken ställer sig eller rättare förblir på
samma ståndpunkt. Ock den tid är ännu mycket aflägsen, då
den amerikanska publiken, medeltalspubliken nämligen, når en
högre ståndpunkt i konstfrågor af kvad natur de vara må. Man
kan vara i stånd att förtjäna pengar miljonvis utan att ka
lärt stort mera än abc ock de fyra enkla räknesätten, man kan
lära sig att eft.rapa, till ock med ofta att öfverglänsa, de sista
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
