Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Landet. Allmän öfversigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
.Tord m 5» n *11 i Finland är 1 <le nordligajile ecli öfvcrlmfvud i hiigtitadl# | de trängsta farvattnen i Quarken. Norilviwtvindar försena sortpareiis ankomst,
trakter mcrundels sandig och lämpligare för bete, än åkerbruk. Eu stor del af g ostlig vind är bekant för sin fuktighot, sydostlig fur sin värma. Den varmaste
kusterna deremot, — hvilkas slätter Mlarligen icke äro annat än gammal | ort är Åbo, der medeltemperaturen vintertid är — ö° i Cels,, medan de re-
hafsbotfen, — äfvensom flera trakter af det inre landet, genomgås in af mak- | dan i Helsingfors är — 7° 2’ och i Torneii — ll". Högsta sommarvärmen sli-
tiga lager lera, än af fruktbar svartmylla. Bördigast iir deu stora slätten i nej- 5 ger ! alla trakter af landet till + 30® i skuggan. 1 Februari 184J, dä man
den af Wasa och Kyro elf, bekant för sin förträffliga råg. Med den tätla s8- ; hade en af de strängaste vintrar i mannaminne, visade Ihcnuouietcril i
Helsing-dra delen af Nyland och de smä, men fruktbara falteu i nejden af Abo. En ; fors ända till — 37; i Uleåborg deremot var qvicksilfret fruset tre dagar årad.
stor del af Finland, isynnerhet det nordliga och östra, är uppfylld af kärr och 5 I Helsingfors, livars klimat, genom Prof. Hällström, är ett af de noggrannast
mossor; genom andra trakter sträcka sig ofantliga inoar, glest bevuxna nied | bestämda pä jorden, räknar man årligen 93 klara dagar, 189 mulna och 83
ljung och furor, Skogame äro vid kusterna psi de flesta orter teinligcn medtag- 5 halfklara; i Åbo 103 ktara, 109 halfklara och 153 mulna dagar,
na; likväl tyckas ej de redan för hundrade är tillbaka yttrade farhågorna om j Öfverimfvud har klimatet sedan hundrade år blifvH märkbart mildare
un liotande Kkogsbriat besanna sig, förmodligen emedan man glömt, att uthögg- ? ocli om man äfven antager en periodisk följd af varmare ock kallare år, härja
jia skogar äter uppvexa. — Ben hankande stenarten är granit, stundom bruk- * likväl frosterna nu vida mera sällan än förr laudlmaiincns skördar. Kärrens
utbar för deu skönaste polyr. Rika kalklager förefinnas; det mest giftande längs | torkande, äkerbruketa och nyodlingarnas starka tlllvext i flera delar af landet
södra kusten af Egentliga, Finland och Nyland. Marmor, Rltspat, finare lera. mildra luftstreckets skärpa, medan S andra sidan skogarnas aftagande och sjö—
slipsten, färgjord, granater förekomma. Säkra spär till ädla metaller hafva pä ; arnas urtappande göra klimatet »regelbundnare. 1 dessa odlingens rexaude
erflera orter Mifvit funna; sednast har nian i nejden af Kemi upptäckt guld; men j öfringar pä bekostnad af vildmark ocli skog ligger, likasom i
insjukommuuika-om en bearbetning lönar sig, är ännu ovisst, Jeru linnes i mängd, äfven i my- \ tionen, en framtid full af ibetydelse för Finlands kultur. Af de 09 millioner,
rar och sjöar; koppar mindre, pä ett ställe äfven tenn, } 358,800 tunnland, till hvilka man beräknat Finlands jordvidd *), utgöras en-
Klimatet är strängt, men suudt; pesten har i fordna tider högst säl- \ *** »f äkerjord och 1,717,000 af ängsmarker. Afdrager man frän det
lan glräckt sig till de inre och nordligare trakterna och chvleran vidrörde 1831 ; återstående 7,753,580 tunnland berg och 31 millioner ‘159,070 t:land högland
blott några foikrikare punkter af sydkusten. I ett land af Lä stort omfSuft- t ^rrskog och mossor, Sterstä likväl -27,013,850 Cland kärr, löfskog,
svedjen.ar-hvars södra del vid vinlersolatändct har fem timmars dagsljus, medan den nord- ; m, m., af hvilka man endast beliHfver antaga hälften som fullt odlingsbar
ligastc knappt njuter af eu svag gryning, - måste temperaturen vara ganska = »r att finna det åkerbruk och ängsskötsel i Finland kunde nära en omkring
olika. I de södra trakterna börjar vintern i medlet af November, ofta sednare, $ sex gånger större befolkning, än den Utfarande. Ihilkcn framtid liggci icke i
och upphör i medlet af April; i de norra deremot faller sniin redan i början af \ <««■» me" hvilka ansträngningar erfordras icke, för att af dem skapa
September och bortgår först i början af Juni. I allmänhet är kustklimutct, af \ *» verklighet! Att inom Finland eröfra ett nytt Finland, har sedan äldsta
ti-läll förklarliga orsaker, mildare och jemnare, än upplandsklimalet, vintrarna % der varit det fmska folkets sekulararliete. ’Verket: är långt ifrån iulländadt, och
lindrigare, sonirarne svalare, höst och vår deremot längre och ostadigare. Is- \ ™åuga slägtcn skola förgas i försakelser och mödor, innan Finland eröftat säg
lossningen i elfvar och sjöar är mindre variationer underkastad. Märkelig är ! sjelft. Men folket är ungt, dess arm stark, dess mod fast; det skall segia eu
«e« af Prof. Hällström *j gjorda observation, alt på sydkusten af landet isioss- ; dag. Ilvarjc nv skörd, som gulnar Bfvcr nyss utdikade kärr, hvarje nytt
griis-»*• " Hen under eu följd af iir bibehållit sig stationär i nejden af Helsingfors \ »»n grönskar pä (illljakaträngda sjöars botten, äro en för århundraden
.gä, men pä den ostligare kuststräckan fördröjts, pä den vestligare pä- \ vunnen seger och utgöra, iifven de, en strimma af den framtid, som långsamt
1 hafvet kringdrifver isen ännu ofta i Juni och stänger då ej sällan dagas öfver dessa dunkla nordanländcr.
£ ___________________
*) Finska Veteuakaps-Sac-s [laiiJl. Tom. i. J -j LSnonii 180.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
