Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Egentliga Finland - Lokala Detaljer - 10. Kankas - 11. Lemsjöholm - 12. Willnäs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kankas har således gamla och stora anor; många minnen äro fästade
vid detta gamla herresäte, som for den resande erbjuder en ålderdomlig
anblick ännu i dag. En af dess nyare härkomster är fästad vid en
olyckshändelse pii 1820 talet, eu plötslig eldsvåda, dervid dåvarande ägaren
Öfverste-Löjtnanten Fredensköld omkom i lågorna. Man berättar att hans enka,
för att betyga sin djupa saknad öfver den bortgångne, haft för sed att bjuda
sina vänner på thé i det grafchor, som förvarade hans stoft.
11. Lemsjöholm.
Lemsjöholm. pä Finska Lcmpinsaari, allodial-säteri 1 Leuio socken ;
af Åbo län, tillhörda vid början af 17 seklet Lagmannen i Norra Finland, $
Fältmarskalken, Ri ks sSkatt n> äståren ocli Guvernören öfver Riga siad, slott 5
ocli län, Jesper Mattson Cruus, en i Finlands häfder namnkunnig man, livil- 5
0
ken äfvén var en af de rikaste godsägare, som någonsin funnits i detta land, 5
der han dessutom hade 11 ar v i al a i Wånå, Jokkis i Tammcla samt Wiks och j
Nokia sätesgårdar i Birkala socknar med under fiälseräti tillydaude flere hun- ;
drade hemman och striigods. lian var gift med Brita De la Gardie, dotler S
af den frejdstore fältSfveraten friherre Pontus De la Gardie och Sophia (iyl ;
lenhjelm, konung Johan den tredjes naturliga dotter. Vid medlet af samma l
sekel egdes Lemsjöholin af förbemalsfe marskalks son, öfversten Frihem Lars j
Jesperson Cruus af Gudhem samt, efter dennes dod, af dess cnka Anna Ma- ;
ria Cruus, född grefvtana Horn, som derstädes uppfört det äldre envåniugs ;
stenhuset oeh Sr 1600 erhiill konungens tillstånd att utbyta Lemsjöholm, som 5
dä var under kronan reduceradt. Genom deras dotter Brila Cruus, som träd- %
de i gifte med Kongl, Rådet och Presidenten Grefve Fabian Wredc, cn af S
fönnyndarne för konung Csrl XII, tillfäll egendomen vid slutet af 17:de sek- ;
let Wrede-slägten oeh innehades vid medlet af det M:de ntaf presiden- ;
tel i Krigs-Collegium, sedermera Öfvei-Ståthfillaren i Stockholm, Grefve Aiel
Wrede Spanre. Ifrån 1700 tili 178.) ägdes Lcmsjöholm, jemte Willuäs,
afHof-junkaren Friherre Herman Fleming* livilken å förstnämnde säteri uppfört den
nuvarande tvåvånings karaktersbygguaden. Af dennes arfviogÉr försåldes
egendomen till brukspatronen Carl Robert Muncktell år 1703 oeh vidare af
honom till kaptenen Anders Hai-r, hvarefter den gick i börd till Öfversten
Friherre Herman Fleming samt 1705 genom köp lill Öfverate-LiijInanfen Fri-
herre Carl Epliraim Cnrpelan, af hvilken Profcssoren Josepli rippingskold är
1813 tillhandlade sig Lenisjiiliolm, och öfveigiclc säteriet ifrån denhes
arfviii-gar är 1823, likaledes medelst köpslut, till Geheime-Rådet Friherre Lars
Gabriel von Ilnartman, som för närvarande äger detsamma och genom nedlagda
betydliga kostnader ansenligen förskönat ej allenast byggnaderna, nian ock
gärdens oingifningar med planteringar ocli trädgårdar i den af naturen för
öfrigt med do vackraste partier och cn I Finland sällspord, yppig vegetation
rikt begålYado nejden. Flera för landtbruket vigtiga rön halva pä Lemsjöholm
blifvit bragta till användning, ocb torde, vid den allt allmännare
uppmärksamhet bäde regering och folk begynt fästa vid denna liufvudkäila fill Finlands
välstånd, genom att konstatera utländska melhoders lämplighet för detta
klimat, i sin mån bidraga till införande af en mera ratiouel landthushållning.
12. Willnäs.
Willnäs atlodial-säleri, pä finska Lousaa ri, i Leino socken oeli
Wirmo Murad af Abo län, är sannolikt elt af de äldsta herresäten i Finland,
som t (Ilhöft det adliga frälset. Hvem som först upptagit lägenheten och dera
undfått frälseinunnarält, torde blifva för alltid gömdt i forntidens natt;
måhända var der redan före kristendomens införande cn boslad för någon
Suo-mis höfding, likasom å det invid samma fjärd af saltsjön belägna Saaris,
hvarest den i lande Is’ häfder ryktbare Lalli, biskep Henriks baneman, hade elt
af siua hemvist. Hen förste kände riddare, som i sednare hälften af lä;te seklet
varit ägare till Willuäs, är Hennan Magnusson Fleming, kallad den gamle,
slottsherre på Åbo slott oeh öfver dess län 1400, gift med Elin, väpnaren
Philpus Jönssons dotler lill Brälorp, Enligt traditionen, lärer redan vid
denna tid deu första våningen af hufvudbyggiiaden ined dess i berg insprängda
källrar och hvälfda rum vara uppförd, dä vattnet ifrån den närliggande,
sedermera till flere hundrade famnars afstånd uppgrundade sallsjöviken äfven synes
hafva nått husets grundval. Ifrån nämnde Herman Magnusson Fleuiings
Sonssonson Claes Hermansson Fleming härstammade den å Svenska Riddarhuset
*j
i under N:o 4 introducerade adeliga ätten Fleming, äfvensom friherrliga ätten
\ Fleming af Lechtis. Hans fader Herman Persson Fleming, fiiltöfverste
\ °ch Svea Rikes råd, ägde neutligen, jemte Willuäs, äfven Lcchtis oeli
f flera andra betydliga gods i Finland. E11 annan son af denne Hcr-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
