Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Satakunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
härpå anföras de mänga utBytlningta:, som MgÉI oéB nian särdeles nödtvång
förekomma i Kura socken, — Att vissa socknar i Safakunda blifvit befolkade
ffenom karelska inflyttningar, förmodar Mag, Warelius i sin ethnograliska
uppsats i Saoml fiir 1847. Att åtminstone flacklandet HrHUs senare ffitt sin
inbyggare, än grannsoknarne Knmo och Tyrvis, synes af den gamla’traditionen
som säger: ’ när Kuinobon säg en spän komma flytande nedåt elfven, företog
lian 01 resa uppåt, för att söka sin granne, och fann honom först i Kankola,
som är deu äldsta by i Tyrvis”. Säfcylä- och Säkkjärvibönderims fordna
gemenskap bevitnas genom likhet i utseende, bygnadssätt m. m. Tiden när
Karelarne utvandrat hilät lärer dock ej kunna antagas senare, än i läte eller
I3:de seklet. Öfra Satakunda talar den rena och i sina former fullständiga
tavastlänska dialekten, nedra Satakunda deremot den stympade
Peri-Suoina-lais- eller Åbodialekten. Svensk befolkning finnes här blott i Hvittisbofjärd
oeh nägra kuslnejder af Sastmola samt i städerna, och äfven der nr finskan
allmänt rådande bland de lägre samhällsklasserna,
I Satakunda var ännu i förra seklet klädedräglen stadigt densamma:
qviniiorna brukade till bättre klädnad skor med höga klackar, röda oeh blåa
strumpor, bredrandiga eller enfärgade korta kjortlar, iifstycken med skört,
enfärgade tröjor med långt lif och skört, fastade framtill med häkter; karlame
korta byxor med knappar oeli spännen vid knävecken, långa, dels ljusa,
dels mörka hläa tröjor oeh jackor, som räckte till hälarna, med band i stället
fiir knappar, Nu är här, likasom i Ä botrakterna samt största delen af
Nyland och Tavastland, allt i nästan årligt ombyte. Bygnadssättet liknar äu det
äboländska, än det tavastländska, dock så att gårdarne vanligen ligga nära
hvarandra. Eu egenhet ar att Satakundabon ’nyttjar särskild bagarstuga.
I artighet mot det vackra könet stär lian framom de flesta andra delar af
landet; vid danser, läsförliör och andra slörre samlingar låter han qvhinorna sitta
pä bänksidan af stugan. Sina liröllopp firar han med mycket glitter och
mycken välfägnad, men begrafningarna äro enkla. I Tyrvis föres liket en dag förut
till kyrkan med häst, i Hvittis hares det ofla två inils väg till densamma på
begrafningsdagen, Christibimmelsfärdsdag och pingsttiden om qvällarne
upptändas lusteldar (Helka-valkeet) pä höjderna, oeh ungdomen samlas kring
dem till dans. Icke längesedan dansade nian i Satakunda efter säng; nu har
fiolen kommit i stället, Itunosängen är här utdöd. Dock finnes mycken
vidskepelse q var från hedendomen.
S Satakunda hör i ekkleslastikt hänseende under Åbo erkestift samt
innefat-S (ar helt oeh hållet eller delvis 5 prosterier och 23 pastorater, Salakundas 4
; härader lyda under Åbo hofrätt samt Åbo oeh Björneborgs lagsaga,
hvarför-i utom 2 tingslag höra under Wasa hofrätt oeh lagsaga. Provinsen är fördelad
S på 4 provincialläkare distrikter.
j I. Nedre Salak u n d a härad utgöres af de närmast kusten liggande socknar-
na, nemligen: Sastmola med Si ikais kapell; UIfsby (Ulvila) med Bj ö me-
5 b o rg samt N o r r in a r k s, P & ma r k s, II v it t i g h ofjär da {Ahlaisten happell)
i Kulla och N ak k i la kapellcr; vidare Bura med Kinka is och Hongi-
5 1 a k s kapeller; E u r a å m i nn e med L u v ia kapell, La p p o, Ra a m o, livartill
; komma Hinuerjoki kapell af Letlials s. samt delar af Yläne och Pöytis som
% höra lill Eg. Finland. Trakten, af öfvervägande sandig jordmän, är rik pä
#*
i mineralier samt större och mindre vattndrag. Här söka sig Sastmola
; (Karviä), Norrmarks (Lassila) och Kura Sar en väg till hafvet. Mäktigare än
% detn alla tillsamman och segelbar ända »pp till Lammais hy i Kumo är elf-
; ven af samma namn,— Kumo, hundrade stora sjöars aflopp, ryktbar för sin lax
J och sin sik, en källa till välstånd för hela den kringliggande nejden.
I Derföre smyckas oek dess mynning af cn bland Finlands rikaste och diif-
; tigaste sjöstäder, den som af alla skickar den största handelsflotta ut att plij-
S ja hafven, nemligen
Björneborg. Denna stad, på finska P o’ri, är en af landels äldsta, och
; dess säkra tillvaro går; åtminstone tillbaka lill medlet af 1300 talet. Fordom,
J säger berättelsen, fanns i Ylistaro by af Kumo socken, således vidpass 5 mil
j sydost om den nuvarande, en stad eller köping benämnd Öster-Telje (Teljän
5 Kaupunki). Denna flyttades sedan närmare elfmynningen lill Wanhakylä,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
