Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Satakunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är omisskännelig, SS mycket är säkert, att sedan urminne lid en köping oeh %
bytesptats liar exsisterat ocli efterhand blifvit hugnad med kungliga pri- J
vtlegier. Sädana Unnas af riksmarsken Carl Knutson ar 1442, af Christian I ;
1469, af riksförestäudaren Sten Sture den yngre 1512, af Gustaf I 1546, af \
Johan II[ 1563, af Sigismund 1594, af Carl IX 1607 samt af Gustaf Adolf S
1616. År 1765 fick staden fri seglats pä Östersjön. Raumo och Lajo byara ’
ägor, beräknade till 14 mantal om inalles 5949 tunnlands areal, äro staden %
uuderlagde. Stadsplanen, upptagande 46 tunnland, är indelad i 256 tomter, ;
af hvilka blott 2 äro bebygda ined stenhus. Ilaumo har cn ganska gammal ;
kyrka, ”Helga Korakyrkan,’’ uppförd af grnfva gråsteDsblock och, som man J
förmodar, redail i 13:de seklet. Dess sakristia oeh ciior, åtminstone den förra, ;
anses ha utgjort det gamla klostret. Tornet synes 4 mil ut till sjösa ocli :
tjenar till landkäiiuing. Rådhuset är af sten, men skolhus, packhus samt of- $
riga publika byggnader af träd. Här finnas en lägre elementarskola, postkon- j
tor, tullkammare, läkare, apothek oeh helsobrunn. År 1841 hade Raumo 1139 ;
innevånare. Stadens handelaflotta utgjordes 1850 af 37 fartyg om inalles 2559 J
lästers drägt och exporterar skogsprodukter, tlndcr seduaste 50 Sr har Rau- ;
mo gått tillbaka, i samma män som Björneborg med kapitalemas öfveimakt S
utvidgat sitt handclaoinräde. Raumos nuvarande folkmängd är mindre, än deu S
af Tuneld uppgifves är 1791, oclideu lillaborgerligt, enkla staden synes alltmera 5
stadna 1 skuggan for siu mäktiga granne. 5
Det var icke handeln eller en politisk betydelse, som fordom läto Raumo ;
intaga ett sä märkvärdigt rum bland Finlands städer. Det var desa gamla ;
fransiekauer eller gråbriidrakloster och den dertned förenade högskolan, Co 11 e- J
ginm Rau mense, som länge utgjorde landets högsta läroverk och eu planl- \
skola för flere af dess ryklbaraste män. Häri frii n ulgingo Mårten Skytle, J
Finlands förste evangeliske biskop, Johannes Rautnannus, kansler för Cpsala ;
akademi m. fl. mäu af stor utmärkelse. Klostret, som dock livarken i anseende J
eller rikedom synes hafva kunnat mäta sig med det t Nädendal, gick under t
i katholicismena allmänna skeppsbrott är 152:6, men skolan fortfor dock ett ;
längt stycke in i deu lutherska liden och förlorade först efter inrättandet af J
4bo gymnasium (1626) all siu betydenhet. Likasom för att utpläna allamin- j
nen af forntiden, gick vid samma lid (1639) Öfver staden en forhärjande brand, J
som dervid förstörde den äldsta s. k, Trefaldighetskyrkan, År 1682 drabbades S
hela staden af samma olycka, blott kyrkan skonades. År 1572 härjade här ;
en svär pest, DS, säges det, hände sig att borgmästarens dotter dog, och i
hela staden kunde man oj finna nog mänga friska att bära den döda
tillgraf-veu, utan måste hon dltköraa med »var. hvilket syntea Raumoboerne så
märkvärdigt, att denna likprocession förevigades i en tafla, som ännu är synlig pä
ehorväggen. År 1057 härjade pesten ånyo. År 1697 blefvo 221 personer
inom Raumo församling döde af hunger. I deu kort derefter följande slora
ofreden blef staden sä illa medtagen af allt slags nöd, att vid fredsslutet allenast
7 borgare och 6 hästar öfvo rblifvit.
Så mänga ocli stora olyckor bortsopade forntidens spår anda till tniunel.
Af det katholska Raunio med des munkar, inesser ocb skolastiska lärdom
förvaras intill sednare tider blott ett rökelsekärl, en abbotekappa oeh eu konstigt
broderad messhake med de (re vise män och deu heliga jungfrun. Chorels tak
och väggar prydas äiinu i dag af forntida bruna englar med utslagna vingar,
skonade vid kyrkans nya målning är 1830. Ett minne har dock gått alltupp
till nyaste tid, nemligeu de i hela landet bekanta Raumo spetsar, en frän
klostret härslainmnnde slöjd, med hviiken ännu för tjugu är tillbaka mest alla
obemedlade qvinnor i staden sysselsatte sig. Men ochsä det urgamla
spets-knypplandet är nu hardt nära att småningom komma ur bruk. En nyare tid
med dess alltgeiiomgripande machinväseude liar lyckats producera äfven spett
sarne till ett pris oeh en finhet, med hviiken de fattiga knypplerskoma i
Raumo ej kunna uthärda läfian, och sä utslocknar denna näring efterhand af
sig sjelf.
II. Öfre Satakunda nedredels härad ulgör sydöstra delen af
Sata-kunda sarat innefattar Lo im jok i med A las ta ro och Metsamaa kapeller,
Orip-pää k. af 1’öjtis, IIviltis (HuUtisten piläjäs) ined Wambula oeh
Kauvat-sa kk, samt en dol af Pu ngalaitio, vidare Kumo med Harjavalda k. samt
Kiulo oeh Säkylä. Nejden är skogrik, isynnerhet, Loimjpki ocli det
vidsträckta Hvitlis, i länga tider ett skördefält för sågverken oeh ett ymnigt
förrådsmagasin för Björneborgs export. Numera får man doek söka
storverks-trän långt upp i Ikalis, ty närmast Kuino elf, som flyter genomnejden med
många mäktiga forsar, äro skogarna mest uthuggna oeh ha lemnat plats ät
stora tättbygda byar med vidlyftiga åkerfält. Kumogärd (tb. v. Knorring) i
sokuen af samma namn, numera ett säteri, var fordom en kungsgård, som
mycket omtalas 1 I t de ocii 15:de seklerna, och landet d oro mk ring kallades
en tid Kumogårds län. I V listar o by af samma socken visas S:t Henriks
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
