Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Nyland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man allagger icke sin nationalitet, utan att ett »tycke af karakterens fasthet och ",
redbarhet medföljer. Den finske Nylänningen, af (avastchärkomst, liar dock blitt- ;
re bestätt proFvet, än deu svenske; blott vid de stora farvägarne har han af- 5
lagt si tt stamlyime. Den svenske Nylänningen, en god åkerbrukare, en dug. i
lig sjöman, sällan driftig fiskare, och med ringa bändighet — hans qvin- %
nor »ro vanligen raskare arbetare, äu han sjelf — har, äfven der han annars £
är redbarast, någonting löst i hela sitt väsende, en viss slapphet i lynnet, soin ;
ledes lätt till ondt och godt. Vid stora strandvägen i nejden af Helsingfors ;
och en del af skären har denna lynnets lätthet urartat till skojen och skräf- t
lande, annars säilsvnta i Fiuland, deremot i Wichtis och andra ät sidan liar- J
gande orter visar sig samma lynne i den behagligare formen af ett höfligt, \
städad t väsende. Nylänningen utmärker sig icke genom lyx i kläder, men t
val genom böjelse För vällefnad oeh ett slags herrcaktigbet, stundom komisk ?
genom sitt misslyckande; han är den mest proaaiske man i sitt land oeli äl- ;
altar att vid högtidliga tillfällen klistra pii sina väggur de plattaste rimmade !
grannlåter. Nalionela seder oeh drägler ha liär nästan öfverallt lcmiiat platsen j
ät modernare, ofta karrikerade bruk. Blott stundom klingar ännu eu svensk ;
folkvisa frän fordomtima pä allmogens läppar. *
Nylands område delas, i ecklesiastikt hänseende, mellan Äbo och Borgå ;
stift. TO det förra höra: Baseborgs vestra prosten med Ingå, Karis, Karis- ;
lojo, Pojo oeh Ekenäs, Tenala oeh Kisko samt Baseborgs östra dito med \
Lojo, Loppis, Wichtis, Esbo, Kyrkslätt oeli Sjnndeä. Till Borgå stift liöra: J
Frednkslamnis prosten med nämnde siad. Kymmene och Py t ris; domproste- J
riet med Borgå, Lappträsk, Lovisa, Mentsälä, Mörskom oeh Perno samt Ny- J
ländska prosteriet med Helsingfors och Hetsinge, Sveaborg, Nurmijärvii, Sibbo ’
och Thusby, I juridiskt hänseende hör största delen af Nyland (Nylands etc. 5
lagsaga) under Åbo hofrätt; deremot under Wiborgs bofröt t den till land- ;
skapet hörande delen af Wiborgs län. Nylands län är fördeladt i 3 proviucial- ;
läkaredistrikter, Ekenäs, Helsingfors oeh Lovisa. Landskapet omfattar följan- \
de härader, j
l
I. Vestligasl ligger Ra seborgs vestra härad, innefattande Inga soc- ;
ken med Degerby kapell och Fagerviks bruk, Karis s. med Snap- £
per tu na k. och Svarta brak, Pojo (f. Pohja) Tenala b. med B ro m a rf s k. ;
samt Kari s-Lo jo s. med >3 ammat ti k. oeh Kisko bobi, som utgör en del J
af den,,Hkn nämnda soknen. Hafvet gör här stora och djupa inskärningar med
motsvarande långsträckta landtungor och näs. Märkvärdigast af dessa är
Jfnngo-udd, hvarom mera. Bar»sund är en hamn i Ingä skärgård,
hvarest fordom var tullkammare. Skärgärden är berömd såsom en af de
vackraste i Finland; Degerön, K Isrön. Långon, Thorsön, Odensön, äro öar deri;
sistnämnda namn bära vihic om forntida skandinaviska minnen. En annan hamn
Ör Tvärminne i Pojo, 3 mil frän Ekenäs, 1 Karis ligger Svarta
jcrn-bruk (Linder) det älsta i Finland, i gäng redan under Carl lX:s lid, och
orten har sedou 1751 eget postkontor. K a ris-m alm kallas eu läng sandas,
som sträcker sig 3 mils väg frän Ekenäs till Loj». SnappeuÉnna, också ett
fornskandlnaviskt namn, är, liksom Bromarf. en fiskarbygd af öar och lialföar.
Orijärvi 50 famnar djupa koppargrufva i Kisko, upptagen omkr. 17GO, har
skickat sin malm till An t sko g kopparhatnmare i Pojo, hvarest i sednare
tider anlagts en klädesfabrik. Pä Jusarä holme utanför Ekenäs har kronan
pä sednare tider sprängt malm medelst eu arbetsfördelning af fångar,
I Pojo socken, U mil frän Äbo ocli IL från Helsingfors, pä en behaglig,
fordom med ekar bevuxen udde vid den breda oeh vackra Pojo viken, lipgef
staden Ekenäs, på finska Ta mm inicmi. Inloppet frän sjösidan Br uppfvlldt
med otaliga klippor och holmar, bland hvilka de största äro Gullii samt
Skär-ocb Elgö, Tiden för dess anläggning är obekant; som köping gär dess
älder sannolikt upp till 1300 talet, dä nejdens välmåga torde ha lackat tyske
köpmän att nedsätta sig vid Pojo vikens 1 i iliga farled. Fästet; Rasaborg,
under hvilket orten lydde, gaf den en ökad betydelse, och dess grefvar
ömsom ntsiigo staden, ömsom gynnade och förkofrade deu. År 154(5 utfärdade
konung Gustaf 1 stadens första privilegier, hvilka sedermera stadfästades
åren 1560, 1504 ocli l<il l. År 1627 fick staden en marknad och Ilera kougl.
resolutioner förbjödo fiske oeh landsköp till dess förfång. Men vid samma
tid förlorade Ekenäs sin gamla séglationsrätt oeli återfick den först 1765 pä
Finska viken och Östersjön samt äiidtligeil är 11130 fullkomlig stapelfrihct. År
1614 donerades till staden VA mantal af Bilknäs hy, oeh år 1836 tillöste den
sig för 50,000 rub. banko ass. Ekenäs Ladugård, ett beruatadt säteri om 1 %
mantal, hvarefter den numera besitter en ägovidd af vidpass 1025 tunnland
med fiskevatten. Kyrkan är uppförd af granit åren 1653-1660 på Riksrådet
G. A. Lejonhnfvnds bekostnad. Jemle postkontor m. m. finnes en lägre
elementarskola. Församlingen lyder, nied egen kapellan, under pastor i Pojo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
