Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Nyland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ehrensvard, som här hvilar “omglfven al’ mina verk**. Ar 171!) begynles
anläggningen, som efterhand utvidgades samt kostade otrolig möda och stora
summor; dockor sprängdes i klipporna, farleder gjordes obrukliga genom
för-sänkningar, murar af granit ocii, tegel restes pä kala berghällar. Namnet
Wargskär härledes, med eller utan grund, frän Warägerne. Här hvilar
huf-vadfäsfrtngen pä fem holmar: W a l-gö n, slora och lilla Ös t er-s v a r t Ö, W
«-ster-Svartö samt Län tian. Nära med dem förbundet ligger det med
konstens hela uppfinningsförmåga toefäslade Gus tafsa v är d, livars kanoner
gentemot Skanslandet belierska sundeL af samma namn, det enda smala
inloppet fiir örlogsmän. Enstaka ocii dystert ligger utanverket Lång örn.
Sveaborgs besättning i fredstid utgör omkring 6000 man; ftfrige innevånare
omkring 3,000 af alla trosbekännelser. Med förvåning och häpnad dröjer ögat
vid dessa mäktiga hvalf oeh murar, dessa trånga farviigar, dessa skeppsdockor och
arsenaler, vittnen om sä stora ansträngningar. Här förvaras brottslingar oeh
lösdrifvare fråu hela Finland. Ryska örlogsskepp ligga ständigt här förtöjda,
nägra afmastade säsom blockskepp och inredda till boningar, andra i hela den
koketta skruden af sin krigsrustning. Trädgärdar bekläda stundom de gråa
murarna med sin Miga grönska. Det dystra i anblicken förlaga de ej.
Den enda märkvärdiga tilldragelse i det gamla Helsingfors’ annaler är
riksdagen är 1616. Det var hit den unge hjelten Gustaf II Adolf talrikt
iu-kallade Finlands Stlinder under del farliga kriget med Ryssland och Polen; det
var här han den 29 Jan, nämnde är höll till dem ett tai fullt af klarhet och
värdighet, hvilket så vann Finnarnes hjertan, att de ulan knol underkastade sig
de drygaste krigsgärder. Femton år hade förflutit sedan det aldsla
Helsingfors med allo öfvergafs, dä det nya är 1657 total t förstördes af eldsvåda,
och det var blott genom drottning Hedvig Eleonoras frikostighet samt flera
beviljade friheter staden änyo fönnädde repa sig. De svära ären 1695 — 97
inströmmade till släden en tallös mängd af tiggare, som här omkommo af
hunger ocli sjukdom till den mängd, att en ny kyrkogård mäate inhägnas pä
Kampen. Än sorgligare var början af 1702-talet. Pesten utbröt här är 1710,
hitförd af tvenne qvinnor frän LilTland, och utbredde sig allt mera, sedan
krigsfolket ofverfördes frän samma orter tiil Porkala. Sä vilMni rasade
denna försynens gissel, att frän början, af Augusti till början af December
sagde är 1,135 personer, utgörande mer än tvä tredjedelar af slädens
däva-rande folkmängd, deraf bortrycktes. Är 1712 den 29 April nedbruuno flera
; gärdar i Oloet. Samma är den 31 Augusti anlände nägra ryska galerer till
; Eafnäs sundet och lossade kl. 6 pä söndagsmorgonen liera skott. I staden
* blef stor bestörlning. oeh folket lopp ut från finska gudstjenslcn: doek drog
* sig fienden utan vidare anfall bort till Pellinge. Mindre lyckligt aflopp
föl-; jande öret 1713, då ryska Hettan bit anlände en böuesöndag niidl under
gutls-’ tjenaten. I staden funnes endast 800 man finska trupper, hvilka, fjr svage
J alt göra motstånd, antände staden, upprefvo broarnc och fattade posto vid
; Gammelstaden. Ilyssarne släckte och borgade hvad de kunde, som cj var
5 mycket, giugo pii sloekllotta öfver sundet vid Thölö viken och tv ungo
Fin-’• narne, efter eu kort strid, att draga sig tillbaka. Sjelfre beliölio de staden
; endast nägra fii dagar och retirerade, vid svenska galerernas ankomst, till
5 Borgå, men åteckomino pä hösten och innehade Helsingfors ruiner iitlill är
; 1721. Alla inuevänare hade flytt till Sverige, tlc qvarlefvaude »terkommo
I efter freden. Deras stad var en ödemark, mellan askhögar och fallna murar
; vexle pä de ferdna gatorna iliögt gräs- fiendens qvarleamade kaserner voro de
; återvändes enda tillflykt. Doek rea le sig släden liuyo skönare, rikare än förr
j och blef, vid medlet af 1700-talet, näst Åbo, den bäst bebyggda i Finland.
Ar 1742 blef Helsingfors vitne lill ett nytt krig och är 1713 lill
kapitulationen, hvarom mera. Staden led den gängen mest af skrämsel, i det att en
mängd iuitevsinare Ilydde, men äferkommo niangraut följande ar. Under 1788
års krig, er flottorna spelade en sä viglig roll, vore Sveaborgs fästning och
Helsingfors hamn af väsendtlig nytla, ett stöd oeh en tillflyktsort vid alla
sjömunövrer. Under detta krig såg staden ingen fiende; men år 1808
utrymdes staden redan den 2 Mars af finska truppérne ocb besattes af de ryska, som
frän höjderna besköt» Sveaborg, hvilket, enligt konvention af den 3 April,
kapitulerade den 3 Maj, Svårt härjade lågorna samma märkvärdiga år. Tre
fjer-dedelar af Helsingfors lades i aska. Redan är 1812 den 27 Mars
förklarades Helsingfors för Finlands hufvudstad. och är 1811) bitflyttades frän Äbo
Kejserliga Senaten med samtliga centrala embetsverk. Fullständig blef
cen-tralisationen, dä Åbo brand är 1827 följande öret medförde universitetets
flyttning (ill Helsingfors. Bland nyare tilldragelser; inlager jubelfesten år
1840 ett lysande rum i Helsingfors annaler.
I samma härad, vid en vik af saltsjön och mynningen af den liknamnda
än, reser sig det gamla Borga (Porvo). Xamnct och en pä Borgbaekeu iu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
