Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Savolaks
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ulsigler, att leeknareus val bär är svårare äu lignata annars. Mcllau
liiij-dernn och sjöarna ui breda sig vidfrräcktn mossar oeli kärr, hviikas ödslighet
fordom vaiirykiatlo hela provinsen nied all dess skönhet; Gustaf III brukade
olta tala om "Lat deseris de Sut-olax", Norra delen af Savolaks kunde för dess
sländigt vexlande berg och dalar kallas cn dotter af Maanseikä, som under
försöket all framtränga längre 8t söder här sprid t sina utposter. Södra delen
är jemförelsevis jcinnare, hvarföre oek sjöarna här fä u Irymmc alt vidga sig
öfver större ytor. Tre åsar särskilja de större val (nen i Savolaks. Den
nordligaste gär från norra lånegränsen genom Pielavesi, Knopio socken oeh
Suo-ncnjoki nedå! S:t Michel , skiljer Saimas vattensystem från Päjänäs oeli
kallas Veett jakaja, vatlcnrtelareu. En annaii 8s stryker frän Maanseikä nedfit
Idensåhni; en tredje gar öster om Onkivesi ned till Toivola pass norrom
Kun-[iio oeh vänder sig dcrifirän österut åt Libelila i Karelen. De båda
sistnämnda genomskäras pä flera stallen af sjöarna. Jordmånen i Savolaks
är oftast Rteubuuden, tätt under den bördiga svarlniyllan vidlager pä de
flesta orler grof sand, blandad med samma gäslera, som varit elt sä
fruktans-värd t hinder för byggnaden af Saima kanal. Mineralriket synes fattigare än
man skulle förmoda, dock har man, jemle nägra de vanligaste tnalmer, funnit
bergkristall, sandlfen, lälgsten in. m. Både o k er och äng ha, (ill följe af
jordmanen, allliulill sednaste lider varit olillräekliga , men deremol
svedjebruket, soni här af ålder v aril ytterst allmän:, sä gifvande, alt Savolaks ej
sällan haft spÉSmÉ att afläta till de närmast liggande landskapen.
Savoiak-saren har lefvat af sin skog, s Ved en liar gifvit honom bröd ocb sttgatoeken
penningar. Länga lider förgå, innan den utmärglade jorden af en af b länd
sved Ster beklädes med grönska ; det är derföre eu resandes ovana öga
dröjer vid de mänga kala oeli ödsliga kullarna invid alla vägar i Savolaks.
HvarfS-re, säger han, står här naturen sfi vanlottad? Man svarar: för tio eller ljuga
är sedan var här en sved. Äfven sednare tiders sågverk ha kommit skogen att
glesna, Potälerna kommo sent till Savolaks; linet bar först i en nyare tid
begynt allmännare odlas, men kan ej i godhet mäta sig med det
tavastländska, Vilda oeli lama djur äro här desamma som annorstädes i Finland, dock
att den vilda renen stundom visar sig i norra Savolaks, elgen någongång och
björnen ofla. Hästen är bär af utmärkt godhet, härdig, snabb ocb vacker,
när raeen hålles ren; men kännare klaga, alt införseln af ryska ston
begynner att försämra den inhemska raeen, Sjöarna äro stundom mycket fiskrika;
* laxen gär langt upp i Saimen, gösen är allmän, dock allmännast af alla
muj-i kan, hvilken saltad är bondens vanligaste sofvel.
j Savolaksarn är i grunden icke annat äu en tillök t, om icke just alltid
i förbittrad upplaga af stamfolket Karelaren, hvarföre det mesta som blifvit
I sagdt om den sednare äfven liar sin tillämpning pä den förre. Likväl finnas
* olikheter, uppkomna genom århundradens inflytanden. Karelaren, klufven af
; riksgränsea i tvenne religioner och tvenne läger, har sökt sin räddning i det
i sega fasIhållandet af forntida lynne, då deremot Savolaksaren visat sig mera
j eftergifven för en nyare verldsäsigt. Savolaksaren är rikare och mera
obe-J roende; mellan dc båda ytterligheterna af ödmjukhet utan sjelflortroende oeh
; Iicrreaklighet utan hejd lutar Savolaksaren mer åt den sednare, likasom
Ka-; relara mer ät den förra. I Knopio, Idensalmi, Ranlasalmi in, fl. förmögnare
* soknar råder en bondearistokrati, hvilken, ehuru icke sällan dryg, vanligen ej
; saknar en viss värdighet ocli fördelaktigt skiljer sig frän Nylands eller
Abo-< nejdernas lialflicrrar. Savolaksaren, tncra an West finnen och Karelaren af-
5 slängd från främmande ini’.ytanden , har goda anlag alt inom sig utbilda en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
