Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- VII. Tavastland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
guda skog. och pä Fsjtimalmeii i Salo vidsträckta rustMJIs (Soblnian) 10 sjöar ;
*
ha en masugn raed tvä hyllor samt cn stångjernshammare nyligen blifvit I
grundade. Mycken märkvärdighet hor Kyla j ii r v i eller Näs egendom (Arm- ;
felt). Ben häller 7 mil i omkrets, hör lill tvenne län oeh 5 församlingar,
nem-ligen: Walsia och Kena till Loppis, Hcikkilä oeh Mart lila (Hl Jauakkala, den ;
s. k. Merajoki trafctem lill Ilausjärvi, stommen med de antika karaktersbygg- ’
naderna oeli romantiska belägenheterna i Kytäjörvis dal lill Nnrinljärvi, oeh’ |
smärre delar liggå i Wiehiis. Loppis utgör Tavasllands södra plalS, 360 fot j
öfver hafvet. Den öfriga norra delen af häradet hör (ili Borgå slift »ch he- i
stfir af H a u Ii o pastorat af fiirsia klassen, med kapelierna T un lois oeh •
Luopiois — dcn‘; fullständigaste skärgård inuti landel —samt Lantpis j
i»
socken. A ila dessa liafva, utoni Luopiois, stenkyrkor frän 14;d« seklet. Bal- J
pankoski, Nerokoski ocb Porraskoski bilda pä denna sida genom åtskilliga 5
sjöar öfver Wesijako kommuuikalion med Päjäne, Dii man vid bläat häller örat C
mot jorden mellan Säikimnjärvi ocb Uisko mycket djupa och en lialf mil frän j
hvarandra belägna sj.".ar, hör inan under sand backarna sorlet af den fors, som j
underjordiskt förenar dessa. Luopiois är nordligast i socknen mot LängelmäM 5
omkring Kukkia sjö. IIär är ett stort gods, Kantola (Palmfelt). Genom en ;
häftig ström, Wibavuolle, falla denna Irakts vatten i Iso Roine, hvilken åler S
under en mycket läng bro vid Alvellula nära moderkyrkan förenar sig med J
Hauhonselkä. Omkring dessa ligga godsen llofgärd (Fnruhjelm; nu Ingström), ;
Sape (Sehildl). llahkiala (Cbarpenlier), llyvikkäfä, Lautfia, Leirisinäki, Bo- ;
backa (Boaln). Det mycket gamla kapellet Tuulois, otnkring det djupa, pä !
sagor ocb fornminnen rika Pyhäjärvi- oeh andra sjöar mot gränsen af LaMpis, ;
har godsen Sairiaia (Tudeer, nyligen försäldt) och Julliia, öfverslelöjInanls- 5
boslällo vid Tavasfehus regemente. Latnpis (Lammän pifäja) är en nägot jem- ;
nare skogiös llnerl omkring Pääjärvi sjö. Här märkes Porkkaia al lodial (Bal- \
turlin)’, Konni (Leopold) och Mommila Ilietois (Essen). Kommando från i
Helsingfors (ill 6 verst nära Tavaslehus, sladnar den resande för alt njuta af *
aisgien ifrån Ila t (el ma la asen. För höjdens skull märker man knappt nå- J
gra vid åsens fot sirödda bondbyar, ännu mindre det pä en mil (ill höger af- J
lägsna höga Ikaloisleu vuori, en genom skog undanskymd fortsättning af sam- ;
ma ås. Ncdanföre i den djupa dalen kommer frän ös(er mellan bolmar den i
sjölika Wanaanvesi, pä hvars andra sida man lill höger ser Wänä sockens \
kyrka (4 verst frän staden) samt lågenheter af det halfva socknen omfattande J
llarviala (Bruslin), i fonden Kanfofa och Kappo fin vuori, och längst lill
ven-eler öfverskädar man hela sladen.
Tavaslehus, (plnnchc 88) residenset för guvernören öfver Tavas:etats
län, lilj äider Finlands andra fäsle ocli intill scdnasle tider Tavasllands enda
siad, är beläget 12 mil från Helsingfors oeh nära 17 frän Åbo. Sladen är
af-leéknad fräu nordvestra’ sidan. d. ä. från slraiidsidan af parken, och
presenterar fräinsi ryska ccntralapolhekshyggnadeiua och slottet, det smalnande, lugnt
framilande Wanaanvesi samt läuelazarellet och läiiemagasinet pä andra sidan
om nya hron (ill venster. DS Pehr Brahe, lill följe af regeringens
förordnande 1638, försåg staden med privilegier 1050, byggdes Tavasfehus på elt
inskränk I oeh olämpligt ställe lusen alnar söder om fästningen. En lid bortåt
bade orlen, såsom landshöfding Creulz berättar, sin ringa bergning nsest af
krigande. Gustaf til anbefallle deu II Juni 1776 dess flyttning 2000 alnar
frän sloilet til! den nuvarande vackla oeh förmånliga platsen pä Saaris
boställes ägor. Ar 1708 var den nya regleringen fulländad. En eldsvåda den
14 Sept. 1831 härjade Ivälredjedelor af sladen, som likväl äter pären
ytterligare utvidgad plan rest sig vackrare än förut. Guvernörens residens, del på
aktier byggda soclelelshuset oeh mililärkasernerua äro de prydligaste
byggnader i siade». Kyrkan är en rotunda med allaret middili ocb bänkarna
am-Kbcalraliskt placerade rundtomkring. Tavaslehus har 70 handlverkare, (0
handlande, •■} hökare. Ulagm iäneslyielsen, finnes här magistral, högre ocb lägre
elementarskola, postkontor, tvenne apolhek, lazaretf, kurhus, korrekt ionsin
rättning. Tvenne betydande marknader öka rörelsen; sällskapsspeklakler hafva
blifvit gifna för. fyrahundra åskådare. Likväl uppgår befolkningen i
Tavaslehus ännu ickc lill 3000; ieko heller liar iiägon lidning här blifvit utgifveu,
ehuru tryckeri redan längre funnits. — Pä Paro l a eller Lill Luolais malm,
’A mil från staden, hade Tavastelms regemente oeh den nu upplösta finska
militären sin excreisplan.
V. ö fre S U ä k s mä ki liärad är et t föga sammanhängande omräde.
Nordligast vid Pnjäne är Jämsä, hvarest märkes Widkkala, förut ägdt af
Tauber, och pä vcslra sidan härom Kuorehveai kapell mot Keuru, med
kommunikaiion till Ruovesi och Näsijärvi geuom Melanen oeh Wilppula
forsar, Söder derom är moderkyrkoförsamlingen L ä n g e I m ä k i, sa fullt af
sjövikar, alt alla byar, med undantag af tvenne, hafva ob, hindrad balfart Ull
kyrkan. Den förrnämuda sjön Lummenei, vestra utlopparm kommer genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:57:18 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ztfinland/0216.html
