Finland framstäldt i teckningar / 220 (1845) Author: Zacharias Topelius Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Tavastland - Lokala detaljer - 94. Palikais - 95. Jokkis - 96. Humppila - 97. Stjernsund

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

län, öfve delen at ilen förra åtgör kapellet Sornm arnäs, der Palikais (Wendt)
är beläget. Hela soknen har 10 säterier, af hvilka fordom 8 rustade hvardera
en dragon, Palikaia och Hirsjärvi tvenne. Alla dessa herregärdar berättas
i drottning Krisiinas tid hafva "blifvit frälsegods, under hvilken tid dessas
mäktige IntAafvare jemväl slagit en mängd hemman i oeh uiom soknen,
isynnerhet i Lojo, med frälserält onder sig. Karl XI:s reduktion gjorde slut
pä detta ofog. Derföriunan utgjorde Sömero, jeinte Kiikkala och Uakela, en
det af det stora godset Muurita. Kapellet .heler Somerniemi eller
Someron-iiierni, livaraf Sömmarnas bio 11 är en rlidbräkiiing. Hela trakten kallades
förut äfven Ylistaro eller, efter en der nedgräfd biynamördersta, Naara,
hvilka namn stundom Snuu brukas. Palikaia gård, na blott 5j mantal eller l
af kapellet, var af ålder eu bondby, hvarunder hela trakten sedan lydde. Vid
den tid (1682) biskop Gezellos säger sig ;varit, föranlåten, att, pä Palikais
fruns och kapellbondernes trägna begäran, sBsom det heter, tilläta gudatjenat
i kapellet, var en iifverste Munek herre till Sommarnäs. Kyrkan byggdes vid
strandett af Painio sjö, oeh qfversten gaf gärdens arbotsklocka lill
kyrko-klocka. Orten bevarar minnet af Karl IX:s besök pä Seppälä heinman i
Öinas-iäni by ocli Adolf Fredriks festliga emottagande pä Pajula d. 9 Juli 1752.

95. Jokkis.

Tatnmela sockens tredje kapell mot Loimijoki gränsen är Jokkis,
tillika en ende egendom för sig af migot mer än 50 mantal. Godset, säges det,
har uppkommit sålunda, alt en adelsman (amiral Krus?), som var gift med
rikskansleren A, Oxenstjernas dotter, Br 1G32 erhöll .Jokkis gärd med en mils
cirkelrund landsträcka deromkring. Nu äges det sedan ett par decennier af
Kapten Jos. Brchmer. Jokkis är Tavasllands förnämsta fabriksort. Följer
man ifrän den prydliga karaktersbyggnaden forsen ät, har man på. ena sidan
en miö!qvatn oeh cn vaflc, pä andra sidan en säg med fyra ramar, en bland
de bästa i provinsen, litet liingre ned ett spinneri samt derefter cn
smält-oeh en s (a ngj e r neh a m mare. Nedanom alla dessa vattenverk gömmer en brant
kulle vid stranden — ett af nejdens vackraste ställen — stoflet af förre
in-nehafvaren, general-major von Willebrand oeli hans friherrinna. Nederst vid
kullen är en alhäck, derefter ekar och audra löfträd; öfverst beskuggas
grafven af lummiga granar. Jcrubruket är grundadt pä 900 skeppund
tacbjerna-smide. Pä Tammela prcstgärds ägor upptäcktes 1138 elt kopp arma hnsfreck,

I hvilket man trodde innehälla silfver och kallade Hoptavuort, men sedan baron
J Tilas undersökt detsamma, Tiilaevuori. Det har befunnits löna arbetets möda
\ lika litet aom jernmalmstrecket pä llandankorva. Likval får bruket ifrån
när-i heten, nemligen Högfors i Pyhäjärvi, som tillhör ägaren af Jokkis, sitt behof
5 af tackjern. PS Jokkis har länge funnits en klädesfabrik, ehuru förut blott
» gröfre kläden af inhemsk sämre ull tillverkades. Sedan Itr A. W. Wahren

* 1839 öfver log densamma, hafva fabrikens tillverkningar atigit i kredit ocli
om-J fång, sä alt denna klädesfabrik nu är den yppersta i landet. Den har nyligen
\ öfvergålt i ägo (ill llrr A. St C. Fritscb. — En mil högre upp vid samma B,
J en mil frän Pyhäjiärvis strand, är vid en annan fors i Kuhala by pä Nitttlii
S hemman ett bomullsspinneri, Forsa, för fyra är sedan anlagdt af Hrr II. Korg-

II ström Sä Komp. och Wahren. I stället för vattenhjul drifves fabriken af
sirom-| sourror (turbiner) och lill lysning nyttjas gas. Ilär finnas äfven en mjölqvam

; med tre par stenar, samt tvenne grynverk ; äfven ett fargeri är under an-

| läggning.

96. Humppila,

S I.ande: mellan Loimijoki oeh Tammela är för det mesta ett skogland, hvar-

\ före det nästgränsande kapellet af ffatnämnde socken med rätta fätt namnet
; Metsänmaa; Med skog forstår mau i Finland egentligen barrskogen, som
; med sin ’ständiga grönska lif var den enformiga mou, som andas öfver den sitt
| fridfulla, djupa allvar, denna skog, hvars kronor och grenar sinder frosten® tid,
J dä löftriiden slå nakna, än mera förskönas af de glittrande drifvoma, hvilken

; om vintern höljer björnen i dess ide, om sommaren skänker vandraren skugga

; för solen oeh skydd for regnskuren sam! behagligt upprepar vallherdens
melo-5 dier. Om sädana landskapsstycken piiminuer närvarande planche, tecknad i
S Humppila kapell af Tammela socken ungefär 2V, mil frän Jokkis och ’/, mil

J från Humppila kyrka vid vägen ät Cfrdiala.

97. Stjernsund.

Wanaanvesi, det på sina ställen blott femton famnar breda, men temligen
djupa strömdrag, som från Tavaslehus fortlöper 17 verst lill Sääksmäenselkä,
J omgitves pä hvardera stranden af en mängd herregods i Wånä och Mattula.
% PB södra sidan ligga Kirslula (Standerlsköld), Hcmiäis, Mierola by — hvarest
S vägen från södra stranden gBr öfver vattendraget ät Hauho —, samt Märve

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>