Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Österbotten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Christinestad pä Knppö lamlludde, fordom en by. Tvä Sr derefler, deu
<i Mars 1 G52 erhöll sladen sina privilegier och tillåtelse att uppkallas efter
drottning Christina. Ar 1706 (iek Christineslad stapelfrihet på Kask# och
ändl-ligen 1789 egen slapcirätt. Under sladen lyda 4,378 tunnland åker, äng och
skog, Stadsplanen upptager 60 Itumland i Ö11 tomter. Christinestad, som
hör till Lappfjärds pastorat, men jemte fre närliggande byar utgör ett särskild t
kyrkogäll med egen kapellan, har vidpass 2500 invånare, lägre elementarskola
ra. m. Sladen, lill läsfetiil (1851: 3,SOS) den sjette eller sjunde i iandet, dril—
ver en betydande eiport, men äunu storre import, hvarmed dess handlande till
låga priser och ej utan oblida ögon af andra städers köpmän, fiirse toälfva
Finlands marknader. Med eller ulan skäl har man förebrå (t en del af
Chrisline-Btads köpmäu att för vinningen af en stark omsättning underbjuda de ölriga.
Stadens hamn är, näst Kaskö, deu bästa i Österbotten; fartygen ga helt nära
den långa kostbara bron, sora förenar udden med fasta landet oeh 1845
invigdes med stora högtidligheter. Här inskjuter öster om landtungan den länga
och smala Chrislinestads fjärden. Vester om landtungan ligger Björnö.
Stadens mark är backig, hvilket, jemte do lättbygda gårdarna, ger det liela ett,
trångt utseende. Kommunaiaudan har de sednare ären visat, sig verksam i
flera vackra företag, bland hvilka eu betydande pensionskassa fiir behöfvande
borgares uuderstöd intager främsta rumnet.
Vid kusten norrom Lappfjärd är 2) Nerpea, enligt uppgift af
närä-pää, niasurspefs eller ända, emedan cn björkbevuien landlndde här utskjuter
I hafvet. Landet likt Lappfjärd, kusten genomskuren af en mängd vikar oeli
sund ; skärgården begynner att utbreda sig i talrika små ögrupper invid
kusten. Nerpes omtalas soin egen församling redan 1331. Folket i denna nejd
är djupt svenskt och mycket egendomligt; karlarnc tilllagsne sjömän och
skjälskyttar, segla med egna skutor, fordom pä Stockholm, numera pä
Helsingfors, Riga, Reval ocb Petersburg. För allmogens deltagande i kriget
1B08 blef Nerpes strängt strafTadt. Qviimonm äro, jemte dem i Wörä, de
vackraste svenskor i Finland. I niängen härd tid ha de visat prof på djerfhet
oeh mod, stundom äfven på grymhet, såsom när de under klubbekriget hjelpte
att med sina iimbaren klubba och med stänger nedstöta Flcmingens ryftare
under isen. Språket är fullt af urgamla ord och böjningar; aspirationen i
början af ordet blir ett (J (qvadan. qvart – hvadan, hvart o. s. v,). Hit hör i
öster Östermark och vid kusten norrut Korsnäs kapell. Korsnäs kyrka
imr fordom varit cn pä sin tid ryktbar offerkyrka, der sjöfarande, som under
stor nöd gjort löften, brukade gifva allehanda foräringnr. Genom det nu torra
Silmarsundet i Nepes har ock fordom eu sä allmän segelled gått fram, att
der lill sjöfarandes tjenst varit kvrka. och kyrkogård. Ute vid liafsbandet i
sydvest höja sig pä en holme de oansenliga byggnaderna af det lilla
Kaskö, piiviligierad stapelstad den 30 Juli 1785, skönt beläget mellan
det smala Nyängs- ocli det djupa Kaskösuudet, der fartygen, trygga för alla
stormar, lägga (ill invid torget. Eu 189 alnar läng bro af sten förenar
holmen med fasta landet. Rundlornki ing ligga talrika holmar, som skydda
redden, Järfö, Ängsö, Kskesö, Skjälgrund rn. I., alla långsträckta från norr till
söder. Det var denna ypperliga hamn, näst Helsingfors den bästa i Finland,
hvilken, jemte det rikliga strömings- och skjälfisket, gaf Kaskö eii t uppliof,
deri dåvarande superkargoren Bladh, en varm patriot, tog en verksam del.
Till staden donerades Herrmans beminan med omkring 530 tunnland jord i
skärgården, sedermera betydligt ökl genom tillandningar, Stadsplanen
upptager 214 tunnland med 552 indelade lom ler, hvarföre dess karta liar ett
re-guliert och prydligt utseende, men endast 150 toiuter äro bebyggda, mest med
fiskares låga boningar. De sednare åren hafva köpmän hitflyliat frän Wasa,
hvarföre staden, som liar omkring 800 invånare och (1851) en handelsflotta
om 823 läster, syntes vara i hastigt uppgående, men detla hopp har äter
svikits genom täta sjöskador oeli andra handelns förluster. KaskBs välstånd
fortfar att lill störsfa delen boro af fisket, som klagas vara i aftagande, Om
vårarna ser man not dragas vid sjelfva torget. Staden har sodan 1817
magistrat, lägre elementarskola m. m., äfven apotliek, men ingen läkare; till
kyrka begagnas ett större trädhus. Orten ufgör ett predikogäll under Nerpes
med egen predikant.
Öster om Nerpes ligger 3) Östermark, af Finnarne kalladf Teuva
efter en liten sjö af samma namn. Hörde fördom till Nerpes och hade egen
prest sedan 1673; 1704 brann kyrkan genom öskeld. Folket dels finskt, dels
svenskt. Vidare i norr är 4) Mal a ka af Maanlahti, en bred och djup vik,
som af Svenskarne kallas Söderfjärden. Emedan fordom cn otalig mängd
sva-nor här uppehållit sig höstetid, härledes det närbelägna kapcllnamnet Solv
af sulka, gen. sulvan, vingfjäder. Malaks skildes är 1(507 frän Musiasaari.
Landet slätt, fullt af eniä åar och torkande träsk; folket rent svenskt af ve«
sterbotlniik härkomst, flinke fiskare, [skyttar ock sjömän. Hit höra i söder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
