Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Österbotten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1661 blef allt livad dertills hunnit byggas totalt af eld förslördt, Derpä
reglerades stad** bättre. År 109? dog dess lialfva folkmängd, 231 personer, mest
af hunger, ut. År 1710 härjade pesten så avlrt, alt de döde ej fingo rum I
kyrkogården, ulan måste for deras skull en ny inredas. Är 1714 inkom
lien-den ef ler Storkyro slag med mor förödelse; mänga af stadsborna omkommo,
iin fler# flydde; de bästa linsen begagnades lill stall, de sämre brändes till
ved. Elt oeh tjugu år efler denna nödens lid odelades änyo, den 4 Juli 1742,
balfva staden af eldsvåda; 53 ar derefter, den 5 Maj 1805 utbrast änyo eld
i rådman J. Litbcns gärd oeli lade Ivä tredjedelar af GamlaCarleby i aska. Sedan
dem liar släden förskonats; lik alla österbottniska släder, kom dess handel i
väläjtljnd under kontinentalsystemet, ocb betydlig förmögenhet hopades pä
nägra händer. Ilandelsllollan nlgjorde 1851: 3,310 läster. Exporten är, ined
bidrag frän sågar l ujipsobiiarua, betydlig. Folkmängden är 2,500 ocli bildar
elt särskild! predikogiill under GamlaCarleby pasloral. Slädens ägor omfatta
1,ö;ö ocli stadsplanen, en ät sundet något uttöjd rektangel, 48 (tumland i 254
tomter. Marken är jemu, nii gra de största gatorna välbyggda, omgifningarua
sterila ocli Hacka. Jemte vanliga ioHUtuingar linnes här en af landets äldsta
smhbarnssltolor, grundad af Kommerserådet A. Donner och Ilandl- M. llongell.
En annan donation af framl. Doktor Lindebäck afser elt blifvande laxaret t.
Elt här drifvet tobnksspinueri färser eu slor del af Österbotten med s. k.
längtobak.
Norrom GamlaCarleby inkommer deu retande i 16) Kelviä sorken ined
Ulla va pretlikngäll i sydost. Namnet härledes af svenska orden källa och
ä, emedan den bär flytande Storån siges upprinna under en sten i Lylyneva
kärr. Nejden vid kusten lindrigt kuperad, hvarföre dess annars föga
betydliga backar öro eu skräck för de dervid ovane österbottniske bästarue.
Längre inät vidtaga stora kärrtrakter. Här börjar finskans oinräde, som sedan
fortfar norrut. Soknen skildes 1639 från G:Curleby. — 17) Lochleä, med
Ylikannns och Toholampi kapeller samt Lestijärvi predikogäll, har
sitt namn af lohi, lax, oeh skildes 1580 frän Pedersöre. Landet som Kelviå,
men slätare; folket idogt. In betydlig säg är här anlagd af Ilandl. Hoos i,
G:Carleby. Elt förfallet monument betecknar den punkt, der konung Adolf
(•’radrik år 1752 spisade middag i det gröna. Härefter vidlager Uleåborgs län med
V, Sa lo* härad, hvars vidsträckta område upptager länets sydveslra
delar. 18) II a a paj är v i *ocken med Fidisjärvi och Heisijärvi kapel-
I ler skildes for fä är sedan frän Kalajoki. Landet har låga ät nordvest (ill
; kusten jjäendc bergsryggar; tvenne af deras häftar benämnas Hiiikoan- och
5 Kuhiugovuori. 19) Kalajoki, med Y 1 i v I e s k a, AI a v i c s k a, R a u t i o
% och Sievi kapeller, skildes är 1525 frän Salo ocb ntgör ännu, efler dess
; klyfning, e» af landets folkrikaste soknar. Soknen drifver stark handel, dess
J marknader ära ännu bland de mest besökta i norden. G:Carlebybocr hafva här
; egna Ijäruplatser, Märkvärdigt är K a lian ka ari skär vid kusten, sedan
; urminnes tid ett gemensamt fiskeläge för närmaste soknar. Sommartid bebos
| slället af omkring 200 menniskor, hvilka här hafva en gammal kyrka, der
for-; doin pedagogen i G:Carleby Ijcnat gjorde soin prest. Äfven (orde Kailaukaari
! vara deu enda ort i Finland, der en särskild ha m mät t kommit i utöfnäiig •}, _
; 20) Pyhäjoki, ined Kärsämäki, Pyhäjärvi, Haapajärvi, Otdaia oeh
; Merljärvl kapeller, skildes frän Salo omkring 1593 oeh bibehåller ännu sin
; oformliga ut»träden’*,, af 18 mil frän sydost lill nordost. Öm det aä allmänna
; namnet Pyhä, som här vidlåder både insjön, elfven och liera punkter, anför
; Matliesius en käringsaga af innehåll, all dä slrölVande llyssar lägrat sig invid
? Fyhälä gärd, hade buskar vuxit upp Öfver deras hufvudcn, hvaraf bände, att
S då vaklen velat afhugga buskarne, lian tillika afhuggit dc sorvandes huftn-
; den; oeh skall fienden dervid ha lenmat gärden med ulrop: lämä paika <m
; pyhä, detla ställe är heligt. Vid elfvens nu grunda utlopp hafva
Ifraheslails-5 hoer liaft sin tjäruplals, Jlatikikivi klippa är märkvärdig fiir sin höjd och cn
; gammal inskrift. — Vidare 21} Sal o med Saln och W i han di kapeller. så
; benämmlt, emedan platsen der kyrkan slär (Kirkonlnoto) fordom varit
kring-; fluten. Saln är deu äldsta socken i norra Österbotten och särskildes redan i
\ Magnus Smeks lid frän Pedersöre. Landet lindrigt kuperad t, kusten för det
5 mesta kal. Här grundlädes af Pehr Brahe, genom fundationsbref af den 5
5 Dec. 1649, det efler hans slägt benämnda
5 Brahes tnd fSalo, Saleslen kanpuuki). Privilegierna ära stadfåstade
\ ärcn 1(i51i 16521 167Ö1 16B0 och 1701, dä Brahestad erhöll slapehätl. Vapnet
I är det samla Brabeika. Staden är belägen lätt invid kusten; dess hamn, som
skyddas af Långholmen m. G. mindre öar, liar sedan 200 år mycket
uppgrundats. Til! siaden donerades ursprungligen Palo och Savolaks byars mark,
% hvilken sedau till en del blifvit reducerad och nn utgör 3619 tunnland. Slads-
! –––––––––––-
« ") II:fors Morgonblad 1843 A:o 2L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
